Frågor och svar

Här har vi publicerat några av de vanligaste frågorna som berör barnrätt och barnrättsarbetet i Gävleborg.

Frågor och svar om barnrättsarbetet

Regeringen har beslutat om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag med start januari 2020. Anledningen är att regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha ännu större genomslag i rättstillämpningen. Om du har frågor om barnkonventionen till lag, finns det mer information på regeringens hemsida:

Frågor och svar om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag

Frågor och svar om barnkonventionen blir lag (för dig som är barn)

Inom Region Gävleborg arbetar vi bland annat med vård, kultur, infrastruktur, hållbarhet samt att främja goda livsvillkor hos länets befolkning. Det betyder att vi möter såväl vuxna som barn och unga inom alla dessa områden. Det kan till exempel vara som kund eller brukare, som patient eller anhörig, som medborgare eller elev.

Det finns många beslutsprocesser som pågår som direkt eller indirekt påverkar barns livssituation på olika sätt. Det är därför alla inom offentlig verksamhet arbetar och ska arbeta utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter.

En inkorporering av barnkonventionen innebär att rättstillämpare, (bland annat tjänstepersoner och beslutsfattare) måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare. En inkorporering av barnkonventionen som lag innebär bland annat ett tydligare krav på att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättighetsbärare stärks.

Det betyder till exempel att beslutsfattare och tjänstepersoner måste kunna visa dokumentation samt motivera hur man tänkt när beslut tagits som berör barn, men också när man fattat ett beslut och hävdat att det inte berör barn. Det krävs kontinuerlig kompetensutveckling i vad barnets rättigheter innebär och utbildning i olika metoder samt handgripliga verktyg för att kunna göra sådana bedömningar i det ordinarie arbetet. Genom att barnkonventionen blir lag tydliggör regeringen att det barnrättsbaserade synsättet ska genomsyra hela verksamheten på alla nivåer och att vi i våra åtagande om barn alltid ska se till barnets bästa.

Lagstiftningen ska redan idag tolkas i enlighet med barnkonventionen och många av de lagar som förekommer i våra verksamheter har anpassats efter barnkonventionen, s.k. transformerats. Skillnaden nu med en så kallad inkorporering blir att även i dessa fall ska barnkonventionen tolkas utifrån sin helhet och inte bara de delar som redan transformerats. Regeringen beskriver det såhär:

”En inkorporering av barnkonventionen klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag.”

Det blir viktigare att i beslutsprocesser, utredningar och liknande kunna visa hur ett helhetsperspektiv på barnets rättigheter har beaktats. Det kan också handla om att offentlig verksamhet kan behöva se över sina rutiner, riktlinjer, modeller och verktyg för att göra barnkonsekvensanalyser och prövning av barnets bästa.

Det finns många fördelar med att barnkonventionen blir svensk lag. Några exempel:

  • En lag kan direkt tillämpas av domstolar och myndigheter.
  • Barnrättslagen kommer att bidra till att barn ses som rättighetsbärare.
  • Luckor som finns i lagstiftningen kan täppas till.
  • Barnrättslagen får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter.

Det som är gemensamt för kommun, landsting och region är att det finns stöd på vägen i tillämpningen barnkonventionen som lag. Regeringen fortsätter driva utredningar som tydliggör olika aspekter av den nya lagen. Barnombudsmannen (BO) står för kunskapslyft och att ta fram metoder för tolkning av barnkonventionen. SKL har region- och kommunnätverk i barnets rättigheter, samt tar fram olika kunskapsunderlag användbara för offentlig sektor. Nedan kan du hitta mer information.

Regeringen arbetare vidare med:

  • För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs utöver en inkorporering av barnkonventionen fortsatt transformering av konventionen.
  • Regeringen aviserar i lagrådsremissen att en utredning kommer att ge i uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och i rättstillämpningen och att konventionsbestämmelsernas innebörd systematiskt ska analyseras utifrån svenska förhållanden.
  • En vägledning för hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas utifrån folkrättsliga tolkningsregler ska utformas samt att en nyöversättning av barnkonventionen på svenska ska publiceras i samband med inkorporeringen.

Barnombudsmannen stödjer med:

SKL stödjer med:

Vare sig du är medarbetare, chef eller förtroendevald inom Region Gävleborg så ska du arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv, i Region Gävleborgs styrdokument står det nämligen att barn och unga är en prioriterad målgrupp samt att hänsyn ska tas till barnets rättigheter. När Barnkonventionen blir lag 2020 blir barnets rättsliga skydd än starkare. Större vikt kommer läggas vid att alla rättstillämpare, alla vuxna, som arbetar med barn eller fattar beslut som rör barn ska se till barnets perspektiv och barnets bästa.