Nära vård

Det långsiktiga utvecklingsarbetet för en nära vård i Gävleborg har tagit fart. Bakgrunden är två statliga utredningar som kommit fram till att vården i Sverige behöver organiseras på ett annat sätt för att möta dagens vårdbehov. Och för att bättre använda de resurser som finns inom vården.

Hela Sveriges sjukvård står inför samma anpassning av vårdens struktur. I Gävleborg tar arbetet sin utgångspunkt i de två statliga utredningarna Effektiv vård (från 2016) och Samordnad utveckling för en god och nära vård (pågående). Den senare ger konkreta förslag till åtgärder för att nå en nära vård i Sverige. 

I Region Gävleborgs budget 2019 och ekonomisk plan 2020-2021 formuleras det politiska målet att utveckla god och nära vård i Gävleborg. Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett uppdrag att utreda, analysera och ge förslag på åtgärder för nära vård i länet. Detta ska presenteras i december 2018. Utredningsuppdraget

Nära vård innebär

Med nära vård menar man att delar av primärvård och sjukhusvård ska komma närmare patienten. Det innebär att vi behöver utveckla nya vårdformer. 

De områden det kommer att fokuseras på är: 

  • Befolkningens behov ska vara i fokus när vården organiseras.
  • Den vård som befolkningen behöver ofta.
  • Den vård som inte kräver den fullt utrustade sjukvårdens resurser.
  • Vanliga sjukdomar.
  • Ofta förekommande insatser.
  • Vården ska i huvudsak ges som öppenvård.
  • Samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommunal vård ska stärkas.

Detta behöver göras

För att klara av förändringarna behövs en anpassning av hälso- och sjukvården i Gävleborg. Det är ett strategiskt och långsiktigt arbete. Samverkan mellan primärvårdens offentliga och privata aktörer behöver utvecklas.
Samverkan mellan primärvård, specialistvård och kommunal vård behöver utvecklas. 

Vården behöver bli mer personcentrerad. Personcentrering innebär att se 
den enskilda personen, involvera och anpassa vården efter indivindens 
behov och förutsättningar. På detta sätt kan vården bli mer jämlik och effektiv.  

Digitaliseringens möjligheter behöver användas bättre i olika vårdtjänster. 

Därför behöver vi utveckla nära vård

Det finns flera anledningar till att vi behöver förändra vården. De viktigaste argumenten är: 

  • Demografin - andelen äldre ökar i vår befolkning, och därmed ökar vårdbehoven.
  • Vårdbehoven förändras - den sjukhusvård som utvecklats byggdes utifrån behov av akut vård, olycksfall och infektioner. Idag ser vårdbehoven annorlunda ut; Fler har kroniska sjukdomar som man lever med under lång tid, exempelvis psykisk ohälsa. Andelen äldre med flera sjukdomar ökar också, vilket ökar kraven på samordning av vårdinsatser från olika instanser och huvudmän.
  • Den medicinska kvaliteten är mycket god, men organisation och arbetssätt har inte utvecklats i samma takt.
  • Vården är alltför sjukhustung. Första linjens vård behöver stärkas. En stärkt första linjens vård bidrar också till en jämlik hälsa.
  • Invånarna förväntar sig en högre kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet i vården än vad som idag kan erbjudas.
  • Det finns behov av ökad samordning i hela vårdkedjan.
  • Digitalisering och ny teknik ger nya möjligheter, detta behöver tas till vara på och hela tiden utvecklas. 

Hur det ska gå till

För att kunna göra förändringar krävs ett antal steg. Detta planeras och är på gång: 

  • Hälso- och sjukvården har satt ihop en brett sammansatt styrgrupp, arbetsgrupp och expertgrupp för att leda och driva arbetet framåt. Kommunerna finns med i arbetet liksom privata vårdaktörer i länet. Det kommer att bli en öppen process med dialog och workshops med alla berörda intressenter. Befolkning och patientföreningar kommer att involveras i arbetet.
  • Utredning med analys och förslag på åtgärder ska presenteras för Hälso- och sjukvårdsnämnden i december 2018.
  • Bred förankring och samverkan inåt i organisationen, och utåt med alla berörda samverkanspartners.
  • Den kulturella resan - arbete med förändring av förhållningssätt, värderingar, attityder och normer i berörda verksamheter.
  • Utvecklingsarbete på flera plan och inom flera områden. Förändring i små steg.
  • Innovation - kreativa idéer och lösningar, prova nya arbetssätt.
  • Uppföljning.

Detta har gjorts hittills

En organisation för utvecklingsarbetet har formats och beslutades i juni 2018. Utredningen som ska göras på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden är påbörjad. Den ska utmynna i analys och åtgärdsförslag och en återrapportering ska ske i december 2018. Utvecklingsarbetet kommer att kännetecknas av en bred samverkan och en öppen process. Dialoger är påbörjade med flera grupperingar, och dialogerna kommer att spridas och fortsätta. Omvärldsbevakning med studiebesök är en viktig del i arbetet. Exempel på studiebesök är Hälsostaden Ängelholm, Holland, Sthlm rehab, Åkermyntan, Flippen i primärvården.

Ett antal konkreta satsningar är redan igång med sikte på utveckling av en nära vård,

Kärnvärden för nära vård

Det finns ingen etablerad definition av nära vård, det är ett förhållningssätt och ett begrepp för att organisera vården nära patienten. 

Det finns ett antal kärnvärden för nära vård: 

  • God vård (enligt nationella indikatorerna).
  • BEON-principen: Vården ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå.
  • Vården ska ges nära patienten, med undantaget att vården ska koncentreras där det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl.
  • Personcentrering.
  • Vården ska vara lättillgänglig.
  • Vården ska stå för en kontinuitet.
  • Vården ska ges som öppenvård i första hand.
  • Kompetensöverföring - att flytta arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, och överföra till nya yrkesgrupper, till exempel hälsopedagoger.

Följ arbetet på Linkedin

Roger O Nilsson är biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör och funktionsansvarig för Nära vård. Charlotta Östlund samordnar utvecklingsarbetet. Följ Rogers och Lottas arbete med Nära vård på Linkedin Charlotta Östlund och Roger O Nilsson.