Frågor och svar Lifecare och samverkanslagen

Nedan är ett urval av svar på frågor som ställdes vid utbildningar i Lifecare samt ny lagstiftning oktober - december 2017.

På ett stort antal frågor som ställdes vid utbildningstillfällena finns svaren att återfinna i befintliga, tidigare, fastställda rutiner samt "Överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård i Gävleborg".

Nya frågeställningar mailas till:

anna.g.eriksson@regiongavleborg.se 

britt-marie.blom.lindstrom@bollnas.se

Ankomstsamtal

Regionen har tagit fram en rutin och mall för ankomstsamtalet vid inskrivning i slutenvården. Syftet framförallt är att säkerställa patient och närståendes möjlighet till delaktighet. Är även en grund för att identifiera rätt målgrupp och bidrar till läkarens bedömning av beräknad tidpunkt för utskrivning.

Ersättningsmodell

Patienten ska inte behöva vara kvar på sjukhus i onödan. Om det ändå blir så på grund av att regionen inte klarat sina delar, så ligger hela vårddygnskostnaden kvar på slutenvården.

Fakturering av både snitt- och individfakturor åligger Region Gävleborg, och ansvaret att ta fram underlag ligger centralt i regionen från och med 6 mars 2018.

Kommunens ersättningsansvar inträder endast när landstingsfinansierad vård gjort sitt (meddelat inskrivning och utskrivningsklar, kallat till SIP om det är aktuellt och så vidare). Kommunens ansvar inträder inte om patienten blir kvar i den slutna vården på grund av att insatser som landstingets öppna vård är ansvarig för inte är tillgängliga.

Slutanteckning/epikris

Journalanteckningar/slutanteckningar från alla verksamhetsområden i den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården oavsett yrkeskategori finns tillgängliga i NPÖ. NPÖ uppdateras en gång per dygn, under natten. Inom kort kommer uppdateringar att ske var 10:e minut.

Precis som tidigare tar läkaren del av epikrisen i journalen. Slutanteckning/epikris finns även tillgänglig i NPÖ. Den som har åtkomst till NPÖ kan ta del av den om man fått patientens samtycke till NPÖ.

”Gula lappen”/Vårdbegäran i Lifecare SPU

Blanketten "Gula lappen" används idag som ett informationsunderlag om patienten när denne kommer till akutmottagningen (och även till information från akutmottagning om vilka åtgärder som vidtagits, ifall personen inte blir inskriven). Den kommer att vara kvar eftersom akutmottagningarna inte använder Lifecare ännu. MAS-gruppen i länet har i uppdrag att revidera blanketten och skapa rutin för detta. Rutinen kommer att publiceras på Samverkanswebben.

Vårdbegäran ger underlag till slutenvård på patient från kommunal hälso- och sjukvård och/eller landstingets öppna vård. Den kommer att finnas kvar precis som idag. Även den så kallade "Gula lappen" ska användas för att ge underlag kring kommunens patienter/kunder som kommer till akutmottagningen, då de inte använder Lifecare.

Hjälpmedel

Finns behov av hjälpmedel för individens primära behov första tiden efter utskrivning ligger förskrivaransvaret på slutenvården, som säkerställer nödvändig förskrivning före individens utskrivning. Primära behov: uträtta toalettbehov, ta sig i och ur säng, förflytta sig inomhus. Samverkan i förskrivningsprocessen och dialog med patient/närstående är viktigt.

Hjälpmedelsförskrivning ingår i vård- och behandling och förskrivningsprocessen ska ingå i planeringen från inskrivning, löpande under vårdtiden, vid utskrivning och efter. Dialog och samverkan mellan berörda ska råda. Hjälpmedelsrutin finns, även finns rutin för hjälpmedel vid byte av vårdgivare.

Hjälpmedel regleras av lagstiftning HSL. Landsting + kommuner har HSL ansvar. Deras verksamhetschefer utser förskrivare, som har närmaste ansvaret för individens förskrivningsprocess.

Varje patient har en unik situation. Gör då en analys för att hitta alternativ lösning för den enskilde, som inte ska behöva vistas på sjukhus i onödan. Steg två: analysera även planeringsprocessen som startade från och med patientens inskrivning med frågeställning: finns möjlighet att förbättra, så det inte händer igen?

Rutiner - inskrivning

Ja, landstingsfinansierade öppna vården är alltid en mottagande berörd enhet utifrån läkaransvaret.

Denna patient tillhör målgruppen och ska hanteras i Lifecare på samma sätt som alla andra patienter i målgruppen. Processen börjar med inskrivningsmeddelande där beräknat datum för utskrivningsklar anges. Löpande planering sker utifrån detta. Ingen patient kan skrivas ut utan att mottagande enhet gjort löpande planeringen för de insatser som patienten behöver och kvitterat. 

Nej, detta ska inte skrivas in i Lifecare. Varje inblandad part ansvarar för sina insatser. Insatser som ska ges av annan huvudman, i detta fall socialtjänsten, utlovas inte. Ett bra underlag från slutna vården där patientens status beskrivs ger biståndshandläggaren ett bra stöd till att fatta beslut om patientens fortsatta behov. En förutsättning för en beslutad insats från socialtjänsten är att patienten ansöker.

Självklart ska ingen pigg person in i Lifecare, oavsett ålder. Målgruppen är inte åldersrelaterad men i lagen definierad som den som efter utskrivning kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den landstingsfinansierade öppna vården. Målgruppen identifieras främst via ankomstsamtalet.

Rutiner - målgrupp

I normalfallet ska det inte ske, men för en enskild patient som läkare bedömer behöver följas i Lifecare ska ett inskrivningsmeddelande inom 24 timmar skickas. Då ska hela utskrivningsprocessen ske i Lifecare.

Rutiner - löpande planering

I normalfallet ska varje mottagande enhet, utanför den slutna vården, ha en direktkontakt med patienten.

Läkemedel

Har patienten dosdispenserade läkemedel finns aktuell läkemedelslista i Pascal. Övriga läkemedelslistor hanteras som idag,det vill säga i pappersform.

Utbildning - steg 2

Länsledning Välfärd har beslutat att följande verksamheter ska bli användare under våren 2018:

  • öppenvårdsmottagningar på sjukhus
  • akut/närakut/familjeläkarjour
  • socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO)
  • barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
  • barn- och ungdomssjukvård (BUS)
  • habilitering.

Patientbroschyr

Ja, SKL har gjort en broschyr riktad till patient. Patientbroschyren ges till patient i målgruppen vid inskrivningen på avdelningen. Den bidrar till patientens/närståendes delaktighet. Utöver information finns i broschyren utrymme för patientens egna anteckningar.
Broschyren ska finnas på Samverkanswebben.

Fast vårdkontakt

Om den fasta vårdkontakten finns inom Region Gävleborg så kan man se det om verksamheten registrerat detta (gäller både privata och offentliga). Det pågår ett arbete inom Region Gävleborg att bland annat säkerställa registrering av fast vårdkontakt i befolkningsregistret.

Det ska alltid utses en fast vårdkontakt som samordnar utskrivningen och är inte specialistvården involverad så är det primärvården som ska utse den fasta vårdkontakten. Om patienten är inskriven i hemsjukvård så är det den kommunala hälso- och sjukvården som utser fast vårdkontakt.

Viktigt med dialog mellan berörda aktörer och patienten. Utifrån detta kan primärvården och psykiatrins öppenvård komma överens om vem som ska samordna utskrivningen.

Yttersta ansvaret för att utse fast vårdkontakt har verksamhetschef. På varje enhet måste man ha lokala rutiner som säkerställer att det fungerar i praktiken även vid frånvaro.

Nej, det är inte ett krav, men patientens önskemål om fast vårdkontakt ska så långt som möjligt tillgodoses. När det gäller fast vårdkontakt i samband med den nya lagstiftningen så ska den landstingsfinansierade vården samt den kommunala hälso- och sjukvården utse en namngiven fast vårdkontakt som ska samordna utskrivningen så fort som möjligt. Önskar patienten särskild person måste hänsyn tas till detta. Har patienten redan en utsedd fast vårdkontakt så får denne fortsätta.

Ja, det är den utsedda fast vårdkontakten som har samordningsansvar som skickar kallelse.

Det kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen (sjuksköterska, läkare, psykolog eller liknande) men det kan också vara någon ur den administrativa personalen. 

Ja, och patienten kan även ha flera fasta vårdkontakter som samarbetar vid behov.
Det är inte reglerat var i organisationen den fasta vårdkontakten ska finnas (öppenvård, slutenvård, kommunal hälso-och sjukvård) eller vilken yrkeskategori inom hälso-och sjukvården, som kan utses till fast vårdkontakt. När det gäller nya lagstiftningen "Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård" ska en fast vårdkontakt utses i den landstingsfinansierade öppna vården. I Gävleborgs överenskommelse om samverkan vid utskrivning anges att en patient som är i kommunal hälso- och sjukvård har sin fasta vårdkontakt där.

Lifecare

Ja det kan man. Lifecare är ett webbaserat system och använder man säker inloggning via SITHS-kort och har tillgång till nät så fungerar det.

Alla som finns med som meddelandemottagare i inskrivningsmeddelandet ser övriga berörda enheters planerade insatser. Generellt meddelande kan dock styras till endast en berörd part och då ser inte övriga parter detta meddelande.

E-learning kommer att finnas i systemet vid driftstarten i mars.

Definitionen finns i länets överenskommelse och i Socialstyrelsens termbank. Definitionen på utskrivningsklar: när hälsotillståndet är sådant att den behandlade läkaren har bedömt att patienten inte behöver vård vid en enhet inom den slutna vården. För åtgärder som kan utföras i öppen vård behöver inte patienten vara i sluten vård.

Lifecare är ingen journal och ersätter inte journaldokumentation. Uppgifterna försvinner inte när patienten avlider. Diskussion pågår om ur länge uppgifterna ska finnas kvar i systemet.

I inskrivningsmeddelandet ska beräknad tidpunkt för utskrivningsklar uppges och tidpunkten ska ändras vid behov under vårdtiden. Både beräknat datum och faktiskt utskrivningsklardatum ska överensstämma. Detta kommer tydliggöras i rutinen.

Ja, i inskrivningsmeddelandet finns då enbart patientens namn, personnummer, folkbokföringsadress och beräknad tidpunkt för utskrivning. Det visas ett kryss i nej-rutan för samtycke. Inga fler meddelanden ska då skickas i systemet.

Ja, det kan man om någon registrerat det i Lifecare.

I vårdbegäran kan ADL-status fyllas i och där finns även en fråga gällande medicinering och där kan anges APODOS i fritext.

Rent generellt kan man säga att meddelanden inte syns på förstasidan ifall

  • de är kvitterade
  • patienten har blivit utskriven
  • patienten har avlidit
  • meddelandet är skickat direkt till kommunen, inte till den enhet användaren är inloggad på
  • vårdtillfället har avslutas av annat skäl.

Ja, varje gång man lägger upp en ny patient, eller trycker på "uppdateringspilen" i personuppgifter på befintlig patient sker en hämtning av adressuppgifter från Skatteverket samt aktuell hälsocentral från listningstjänst.

Flera har uppmärksammat att meddelanden som inte har kvitterats i Lifecare "försvinner". Kan vara några dagar sedan, syns inte under meddelanden i meddelanderutan.

Utöka sökningen under inkomna meddelanden till "Visa meddelanden från avslutade vårdprocesser". Då kommer alla meddelanden upp.

SIP (Samordnad individuell plan)

Till dess att den är avslutad. Därefter så finns den i SIP-översikten.

Primärvårdens fasta vårdkontakt kallar, och om patienten är i kommunal hälso- och sjukvård är det den fasta vårdkontakten där som kallar. I vissa fall kan det vara någon i specialistvårdens öppna vård, till exempel psykiatri, barn, som kallar.

Ja, varje part som kallas ska göra en egen kartläggning innan SIP-mötet.

Då ska man inte ha tillgång till att läsa i Lifecare SPU eftersom man inte var en part under utskrivningsprocessen.

Om patienten bor på SÄBO så är det SÄBO-sjuksköterskan (är fast vårdkontakt) som kallar till SIP-mötet. Ibland kan SIP behöva upprättas på sjukhuset och då kallar SÄBO-sköterskan berörda dit. Patientens behov styr.

SIP är en process. Man kan behöva ha flera SIP-möten då man behöver göra uppföljningar. Patientens behov styr processen.

Ja, i undantagsfall kan det behövas. Däremot kan specialistsjukvården i öppenvård nog behöva delta oftare om det är viktigt för patientens fortsatta vård.

Ja, det ska ske via Lifecare, oavsett om SIP upprättas i samband med utskrivning eller inte. Det är en fördel att allt upprättande av SIP sker i Lifecare.

Nej, då är det inte aktuellt med SIP. Då bara socialtjänsten eller landstingets öppna vård är aktuell ska den enheten sköta sin egen planering och behöver inte samordna sig med någon annan än patient och eventuella anhöriga.

Teknik / ”Skype för företag”-möte