Frågor och svar

Här hittar du vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journalen. 

Allmänna frågor om e-tjänsten Journalen 

Vårdens frågor om e-tjänsten Journalen 

Frågor om undantagen 

Frågor ur patientens perspektiv  

FrågorSvar
Allmänna  
Det förekommer många olika benämningar och förkortningar för e-tjänsten. Vilken är den rätta?  E-tjänsten har av olika skäl fått lite olika namn. Själva e-tjänsten heter Journalen. Projektet som syftar till att införa tjänsten regionalt heter Journal via nätet Region Gävleborg, förkortat JVN RG. I vissa projektsammanhang refereras emellanåt till tjänsten som Journal via nätet. 
Vad är Journalen? Journalen är en e-tjänst som syftar till att öka patientens delaktighet i den egna vården. Via 1177.se (den nationella vårdportalen) kan en patient logga in säkert och ta del av utvalda delar av sin sjukvårdsinformation för Region Gävleborg.
Vilken information kommer att visas i Journalen?  Från den 1 november 2016 visas löpande journalanteckningar från PMO och Melior, diagnoser från Melior, vaccinationer från Svevac och kontaktinformation. Med tiden kommer tjänsten kompletteras med bland annat remisser, provsvar, läkemedel och mödravårdsinformation med mera. Den nationella ambitionen är att innehållet på sikt ska breddas till att omfatta praktiskt taget all journalinformation som är digitalt lagrad.
Vården  
Kommer administrationen att öka med Journalen? En vanlig farhåga kring Journalen är att risken för administrationen ska öka. Uppföljningar från olika landsting/regioner visar entydigt att administrationen inte ökar. En majoritet av professionen har angett att e-tjänsten i sig inte inneburit någon ökad arbetsbörda.
Frågor om Journalen som inte handlar om patientens sjukdomstillstånd, var hänvisar vi som jobbar inom vården dessa patienter? Om patienten ställer frågor om hur journal via nätet fungerar finns det support att hänvisa till. Tekniska frågor om tjänsten hänvisas till supporten på telefon 08-12 31 35 00.
Kommer äldre journalinformation att visas i journalen? Nej, enbart information som skrivs in från och med 1 oktober 2016  eller senare kommer att visas i tjänsten. Hela journalen med all information, även historisk, kan precis som tidigare begäras ut i form av papperskopia.
Är det i realtid som information presenteras och kan patienten påverka tiden som presenteras i journalen?

Nej, det visas inte i real tid, vårdperonalen ska ha chans att ta kontakt med patienten. Det är en teknisk inställning på 14 dagar, så patienten kan inte påverka detta.

Exempel det som skrivs den 1/10-17/10 kommer att visas den 1/11 för patienten, 18/10 visas 2/11, 19/10 visas 3/11, 20/10 visas 4/11 och så vidare. 

Kommer professionen att hinna lägga in all journalinformation i tid? Är ledtiderna tillräckligt långa? Det här är egentligen inte ett problem som beror på e-tjänsten som sådan. All journalinformation ska läggas in "så snart som möjligt", Patientdatalagen 3:9, oavsett vilka system och kontrollmekanismer vi använder oss av. Det här är en verksamhetsfråga som är kopplad till kvalitetsarbetet och ytterst en patientsäkerhetsfråga. Funktionen för rådrum, det vill säga fördrökning av publicering med 14 dagar, kan dock användas för att ge profession tid att föra in, signera och framför allt kommunicera en journalanteckning. 
Riskerar journalen som arbetsredskap att urholkas om all information blir fri? Nej, patienten har redan i dag rätt att läsa sin journal. De uppgifter man som vårdgivare hade tagit bort vid en eventuell menprövning samt långsiktiga, osäkra diagnostiska funderingar ska nu skrivas in under kategorin "Tidiga hypoteser". Dessa kommer inte att publiceras i e-journalen men kan delges patienten om denne begär att få ut sin journal i pappersform.
Kommer patienten in i journalsystemet när de läser? Nej, ett speciellt gränssnitt har skapats som hämtar uppgifter från underliggande journalsystem.
Det förekommer att det finns inskannade dokument i en patientjournal, kommer dessa också att synas i tjänsten?  Nej, dessa kommer inte att kunna läsas via tjänsten. För att få tillgång till inskannade dokument hänvisas patienten till central journalutlämning som bistår med utlämning av papperskopior. 
Undantag  
Finns det någon information som kommer att undantas i Journalen? Begränsningar av visst innehåll kommer att ske utifrån det beslutade lokala regelverket. Undantagna enheter är, än så länge, barn- och vuxenpsykiatri. Vidare undantas journalanteckningar som hänförs till sökorden Tidiga hypoteser och Våld i nära relation.
Vad är ”Tidiga hypoteser”? Tidiga hypoteser är en kategori av anteckningar som behöver noteras men inte bedöms som mogna att kommunicera med patienten via tjänsten. Funktionen ska användas sparsamt och först efter noggrant övervägande av den som ansvarar för journalanteckningen. Tidiga hypoteser används när man bedömer att patienten själv, närstående eller tredje man kan lida skada av att ta del av uppgifterna via direktåtkomst. 

Hur kan ”Tidiga hypoteser” användas?

Tidiga hypoteser kan användas för till exempel journalanteckningar som ännu bedöms för oklara att kommunicera med patienten. De är främst avsedda som stöd för minnet eller för övriga i vårdkedjan. Funktionen kan också användas för journalanteckningar som hanterar, för patienten eller tredje man, känsliga uppgifter från till exempel mottagning för våldtagna kvinnor, minnesmottagningar eller anteckningar förda av psykiatrikonsult inom somatisk vård.

Kan patienten få tillgång till informationen i ”Tidiga hypoteser”?

Ja. Patienten kan få tillgång till journalanteckningar förda under "Tidiga hypoteser" i samband med begäran om utlämnande i pappersformat, men då först efter sedvanlig menprövning.
Patienten  

Förstår patienterna verkligen allt som står i Journalen?

I de landsting och regioner där tjänsten har införts har man inte märkt av någon större mängd telefonsamtal, trots att tjänsten varit i drift under - som i Uppsalas fall - flera års tid. Antalet inloggade kan räknas till fler än 500 000 patienter.

Patienter som vill veta mer om sin sjukdom och behöver hjälp med exempelvis termer brukar i allmänhet själva kunna leta rätt på informationen genom att fråga personer i sin omgivning eller söka via nätet. Erfarenheten visar också att många patienter är pålästa om just sin sjukdom eller behandling, i vart fall på en sådan nivå att de kan ta till sig informationen. Vidare finns kvalitetssäkrad sjukvårdsinformation, liksom telefonsupport, kopplad till 1177.se, dit patienterna kan vända sig för enkel förstahandsinformation.

Hur förhindrar man en situation där patienter kan känna sig tvingad att visa sina journal för till exempel en närstående som uppträder hotfullt? Ett sådant problem kan uppstå även med dagens system i och med att pappersjournaler sänds hem till bostaden. Om en patient råkar ut för att inloggningsuppgifterna hamnat i orätta händer eller känner sig tvingad att visa journaluppgifter för andra, kan han eller hon enkelt försegla sin journal via en inbyggd användarfunktion. Vid aktivering stängs all åtkomst till tjänsten omedelbart av. Patienten kan inte själv öppna den igen utan att behöva följa särskilt framtagna rutiner.
Hur säker kan man vara att ingen obehörig kan komma in i ens journal? Enbart patient som identifierar sig via 1177.se genom stark autentisering får åtkomst. För att kunna använda Journalen krävs det att du har e-legitimation. Säkerhetsnivån kan jämföras med den som används för bankernas internettjänster.
Kan en patient utse ett ombud, till exempel ett barn? Ja, det är möjligt om barnet är över 18 år och har gett sitt godkännande. Den här möjligheten kan vara värdefull för bland andra äldre personer som vill ge vuxna barn tillgång till sin sjukvårdsinformation. Notera också möjligheten för minderåriga under 18 år att i vissa särskilda fall få tillgång till tjänsten och genom detta utse någon annan som ombud, till exempel en vårdnadshavare. Den minderåriga tar kontakt med sin vårdenhet för att initiera en sådan begäran. 
Kan patienten komma åt sin journal även när hen är på resa utrikes? Ja, på samma sätt som du kan sköta till exempel dina bankärenden.
Kan patienten se en journal som inte är klar för signering? Ja, det är en allmän handling och det är viktigt för patienten att se denna eftersom signeringen ibland kan ta lång tid. Det är patienten som väljer själv om hen vill se osignerad journalinformation. Patienten får då information om att journalinformationen ännu inte är kontrollerad och kan innehålla fel.
Kan patienten ställa frågor till vårdgivaren via e-tjänsten?  Journalen ingår i ett system på 1177.se där patienten loggar in för att kommunicera säkert med vården. Där finns möjlighet att ta del av kvalitetssäkrad information liksom att komma i kontakt med manuellt betjänad sjukvårdsrådgivning. Frågor rörande den egna vården ställs direkt till behandlande personal. 
Kan patienten stänga av e-tjänsten om hen inte vill se sin journal? Informationen visas först när de öppnar e-tjänsten Journalen. Om patienten inte vill se den rekommenderas hen att inte öppna denna. Patienten kan också via en förseglingsfunktion stänga all åtkomst till journalen omedelbart. Patienten kan inte själv öppna den igen utan behöver följa en särskild procedur för att ta bort spärren.
Kommer det att finnas en innehållssupport som kan svara på frågor med anledning av journalanteckningar till exempel nya labbsvar?

Det finns en allmän sjukvårdssupport kopplad till Journalen via 1177 Vårdguiden. Där kan generella frågor kring hälsotillstånd, uttryck och termer i journaldokumentationen ställas. Utöver detta finns en särskild support som rör funktionerna i e-tjänsten. Det kan till exempel avse frågor som "Hur gör jag för att visa...?" eller, "Varför finns inte mina samtliga vaccinationer angivna?". Supportfunktionen kan även svara på generella frågor kring journalloggar av karaktären "Varför är så många personalkategorier inne och läser i min journal?". 

Vårdrelaterade frågor som rör den enskilde patienten ställs direkt till behandlande personal. 

Kommer patienten att kunna se anteckningarna i realtid? Information visas med 14 dagars fördröjning för att personalen ska få tillräckligt rådrum att hinna ta en direktkontakt i de fall det bedöms som lämpligt. 
Är det lämpligt att en vårdnadshavare har tillgång till journalen för till exempel sin 16-åriga dotter? Vårdnadshavare kommer att få tillgång till journaler för barn upp till och med 12 år. Därefter kan de bara läsa den om barnet är vuxet (över 18) och har utsett dem som ombud. Notera också möjligheten för minderåriga under 18 år att i vissa särskilda fall få tillgång till tjänsten genom att utse någon annan som ombud, till exempel en vårdnadshavare. Den minderåriga tar kontakt med sin vårdenhet för att initiera en sådan begäran. 
Vad händer med journalentjänsten för avliden? Om denne har delat sin journal med anhörig, försvinner den då för den som har fått tillgång till den? Om person avlider och har ett utsett ombud ligger delningen kvar. Informationen syns alltså för den som har fått tillgång till Journalen via delning.
Vad händer i journalsystemet för avliden?  Patienten markeras som avliden i systemet. Den invånare/anhörige som har fått tilldelningen i Journalen (journal via nätet) kan välja att ta bort den själv i e-tjänsten. 
Kommer patienten in i journalsystemet när de läser sin journal? Nej, ett speciellt gränssnitt har skapats som hämtar upp uppgifter från underliggande journalssystem. 
Kan patienten se sina vaccinationer? Ja, vaccinationer som är registrerade i Svevac från 2013 och framåt syns i tjänsten.