Standardiserade vårdförlopp (SVF)

Ett vårdförlopp beskriver och definierar innehåll från alarmsymtom om misstanke om cancer, vad som ska ligga till grund för välgrundad misstanke om cancer, vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och besluta om behandling, och vilka maximala väntetider som gäller. 

Standardiserade vårdförlopp införs inom cancervården för att förbättra tillgängligheten, korta väntetiderna och öka patienternas delaktighet.

Patienternas upplevelse av vården när det gäller väntetider, samordning och information följs upp i den nationella PREM-enkäten.

Nya SVF

Under 2018 kommer ytterligare tre standardiserade vårdförlopp (SVF) införas.

Symtom och fynd - sammanställning

Här sammanställs symtom och fynd som finns angivna under misstanke och välgrundad misstanke i de standardiserade vårdförloppen. Observera att symtom och fynd måste ses i sitt sammanhang i respektive vårdförlopp och att symtomen också är vanliga i andra sjukdomstillstånd än cancer. Symtom som uppenbart leder tanken till ett visst vårdförlopp finns inte med i sammanställningen, till exempel ” nytillkommet indragen bröstvårta”. Länkarna i tabellen nedan går till respektive standardiserade vårdförlopp (SVF).

Anemi Anemi kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se myelom, matstrups- och magsäckscancer och tjock- och ändtarmscancer. Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
  Anemi i kombination med avvikande mängd vita blodkroppar eller trombocytopeni ger välgrundad misstanke om akut leukemi.
Anala symtom Se analcancer
Aptitlöshet, mättnadskänsla, viktnedgång Aptitlöshet kan i första hand ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se äggstockscancer och allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
  Tidig mättandskänsla kan ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se matstrups- och magsäckscancer och äggstockscancer.
  Nytillkomna kräkningar kan ge misstanke om matstrups- och magsäckscancer
  Oavsiktlig viktnedgång kan i första hand ge misstanke i tre vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se maligna lymfom/, KLLmatstrups- och magsäckscancer samt allvarliga ospecifika symtom som kan vara cancer.
Buksymtom Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer
  Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år kan ge misstanke om äggstockscancer
  Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln
  Ändrade avföringsmönster kan hos kvinnor även ge misstanke om äggstockscancer
  Ändring av annars stabila avföringsvanor i > 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40 år ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer
  Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken kan ge misstanke om äggstockscancer
Bukfynd Ascites kan ge misstanke om äggstockscancer
  Bäcken- eller bukexpansivitet kan ge misstanke om äggstockscancer
  Knöl i övre delen av buken kan ge misstanke i tre vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer. Se cancer i bukspottkörtel, gallblåsa eller lever
  Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfomKLL
  Pyometra/hematometra kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.
Blödning Blod i avföringen kan ge misstanke i två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant, se matstrups- och magsäckscancertjock- och ändtarmscancer och analcancer.
  Blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.
  Blödningstendens och blåmärken kan ge misstanke om akut leukemi
  Blodig sekretion från näsan kan ge misstanke om huvud-halscancer
  Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.
  Vaginal blödning som kontaktblödningar (till exempel blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer
Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer, men åtgärden är densamma (remiss till gynekolog - filterfunktion).
Bröstsymtom Se bröstcancer
  Nytillkommen bröstkörtelförstoring hos män utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om testikelcancer.
Feber och infektioner Feber, se i första hand maligna lymfom, KLL och i andra hand allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
  Infektioner, återkommande eller under lång tid (mer än 2 veckor), kan ge misstanke om akut leukemi
  Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom
Gulsot och gallstas Gulsot ger misstanke i två vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer och beskrivningen i primärvårdsversionen är en sammanslagning av tre vårdförlopp. Se cancer i bukspottkörtelgallblåsa eller lever
  Gallstas kan ge välgrundad misstanke i två vårdförlopp. Remittera till det vårdförlopp som du bedömer är mest relevant. Se cancer i bukspottkörtelgallblåsa eller lever
Hud Hudförändring kan ge misstanke om hudmelanom
Huvud- och halssymtom Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör
  Recurrenspares ger välgrundad misstanke om lungcancer. Hos patienter med struma, även misstanke om sköldkörtelcancer
  Heshet, stämbandspares eller röstförändring hos patienter med struma kan ge misstanke om sköldkörtelcancer
  Sväljsvårigheter kan ge misstanke enligt två vårdförlopp. Utgå från det som du bedömer är mest relevant. Se huvud- och halscancer och matstrups- och magsäckscancer
  Obstruktion av vena cava superior ger välgrundad misstanke om lungcancer
  Övriga symtom och fynd i huvud-halsregionen, se huvud- och halscancer
  Se även luftvägssymtom
Knöl Huvud-halsregionen, se huvud-halscancer
  Sköldkörteln, se sköldkörtelcancer
  Bröst eller armhåla, se bröstcancer
  Förstorad lymfkörtel, se maligna lymfomKLL
  Mjälte: Palpabel mjälte kan ge misstanke om maligna lymfomKLL
  Övre delen av buken: Kan ge misstanke i tre vårdförlopp, med remiss till filterfunktion. Filterfunktionen är densamma oavsett vilket vårdförlopp du väljer. Se cancer i bukspottkörtelgallblåsa eller lever
  Flanken, se njurcancer
  Resistens större än 5 cm ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom
  Under muskelfascian (ej ruckbar vid spänd muskulatur), ger välgrundad misstanke om mjukdelssarkom oavsett storlek
  Skelettet, se skelettsarkom
  Prostata, se prostatacancer
  Testikel, se testikelcancer
Laborationsavvikelser AFP: Förhöjt värde som inte förklaras av leversjukdom ger välgrundad misstanke om testikelcancer
  Beta-hCG: Förhöjt värde ger välgrundad misstanke om testikelcancer
  Blödningsanemi (järnbristanemi) som inte förklaras av standardanemiutredning ger välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer
  Cyto- eller histopatologiska fynd utgör nästan alltid välgrundad misstanke om aktuell diagnos. Se respektive diagnosområde
  Hyperkalcemi kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
  Hypogammaglobulinemi kan ge välgrundad misstanke om myelom tillsammans med symtom som tyder på myelom
  Koagulationsprover: Avvikande koagulationsprover i kombination med avvikande blodstatus ger välgrundad misstanke om akut leukemi
  Lymfocytos i differentialräkning (>10 x 109/L) ger välgrundad misstanke om maligna lymfomKLL
  M-komponent kan ge välgrundad misstanke om myelom
  Monoklonala lätta kedjor i urinen >500 mg/dygn ger välgrundad misstanke om myelom
  Omogna vita blodkroppar i perifert blod (till exempel blaster eller promyelocyter) ger välgrundad misstanke om akut leukemi
  PSA: Förhöjt PSA ger i vissa fall välgrundad misstanke om prostatacancer
  S-FLC kvot kan ge välgrundad misstanke om myelom
  SR: Hög SR kan ge misstanke om myelom. Se också allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
  Se även anemi
  Patologiska laboratorievärden utan uppenbar förklaring, t.ex. lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Luftvägssymtom Återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan ge misstanke om myelom 
  Pleuravätska utan annan uppenbar orsak kan ge misstanke om äggstockscancer
  Övriga luftvägssymtom, se lungcancer
Lymfkörtel, förstorad Se maligna lymfom, KLL 
  Förstorad lymfkörtel i huvud-halsregionen, se även huvud- och halscancer.
  Förstorade lymfkörtlar i ljumskarna i kombination med vissa symtom från penis kan ge välgrundad misstanke om peniscancer
Metastasfynd ”Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer” ger välgrundad misstanke om lungcancer
  Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer
  Övriga metastaser utan känd primärtumör ger välgrundad misstanke om CUP
Nattsvettningar Se maligna lymfomKLL
Neurologiska symtom Polyneuropathi eller rhizopathi kan ge misstanke om myelom
  Övriga neurologiska symtom, se hjärntumörer
Skelettfynd Osteoporos hos män och premenopausala kvinnor kan ge misstanke om myelom
  Palpabel resistens i skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom
  Patologiska frakturer kan ge välgrundad misstanke om skelettsarkom, men även misstanke om myelom
  Skelettmetastaser utan känd primärtumör ska hos män ge misstanke om prostatacancer
Skelettsymtom Bäckensmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer
  Ensidig svullnad eller vilovärk som kan härledas till skelettet kan ge misstanke om skelettsarkom
  Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. Djup, bestående skelettsmärta utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om skelettsarkom.
Smärta Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring kan ge misstanke om lungcancer
  Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande) kan ge misstanke om äggstockscancer
  Ensidiga obehag eller smärtor i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer
  Huvudvärk kan under vissa omständigheter ge välgrundad misstanke om hjärntumör
  Skelettsmärta kan ge misstanke om prostatacancer men även om myelom, särskilt skelettsmärtor i rygg eller bröstkorg/revben. Djup, bestående skelettsmärta utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om skelettsarkom.
  Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen kan ge misstanke om cancer i bukspottkörteln
  Smärta i flanken kan ge misstanke om njurcancer
  Övrig smärta, se allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Sår som inte läker Sår i huvud-halsregionen kan ge misstanke om huvud- och halscancer
  Sår på bröstet kan ge misstanke om bröstcancer 
  Sår på penis kan ge misstank om peniscancer
Trötthet och sjukdomskänsla Nytillkommen trötthet och allmän sjukdomskänsla kan ge misstanke om akut leukemi
  Se även allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Underlivssymtom, kvinnor Ihållande, vattniga eller avvikande flytningar kan ge misstanke om livmoderhalscancer eller livmoderkroppscancer. Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog - filterfunktion).
  Vaginal blödning i form av kontaktblödningar (t ex blödning vid samlag), postmenopausal blödning, upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak kan ge misstanke om livmoderhalscancer.
Postmenopausal blödning kan även ge misstanke om livmoderkroppscancer.
Åtgärden är densamma i bägge fallen (remiss till gynekolog - filterfunktion)
  Nytillkomna menorragier/methrorragier hos pre-/perimenopausal kvinna kan ge misstanke om livmoderkroppscancer.
Underlivssymtom, män Vissa symtom från penis kan ge misstanke om peniscancer. Symtom i kombination med förstorade lymfkörtlar i ljumskarna kan ge välgrundad misstanke om peniscancer.
  Förändring, smärta, obehag och liknande i testikel kan ge misstanke om testikelcancer. Knöl i testikel ger välgrundad misstanke om testikelcancer.
  Misstänkt bitestikelinflammation där symtomen kvarstår efter tre veckor trots behandling kan ge misstanke om testikelcancer.
  Nydebuterat varikocele som ej tömmer sig i liggande kan ge misstanke om njurcancer.
Urinvägarna Blod i urinen kan ge välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. Det kan även ge misstanke om njurcancer.
  Njursvikt kan ge misstanke om myelom
  Uni- eller bilateral hydronefros utan annan rimlig förklaring kan ge misstanke om livmoderhalscancer
  Vattenkastningsbesvär hos män kan ge misstanke om prostatacancer
  Ökade urinträngningar (frekvent återkommande) hos kvinnor kan ge misstanke om äggstockscancer
Ventrombos Djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar förklaring kan ge misstanke om äggstockscancer