Barns rätt i vården

För att underlätta ett barnrättsbaserat arbete finns här information, stöd och material om barns rättigheter med fokus på barns rätt i vården. Med barn avses alla människor upp till 18 år.

Informationen vänder sig till dig som vårdgivare eller samarbetspartner, som arbetar med vårdfrågor och/eller arbetar inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg. Information som är specifik för en viss vårdenhet, så som medicinska riktlinjer och/eller lokala rutiner, finns på Plexus (du behöver logga in för att ha åtkomst till Region Gävleborgs intranät) eller på den enskilda enhetens webbplats.

Stöd till dig som vårdgivare

Barnkonventionen 

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, blir svensk lag den 1 januari 2020. Flera rättigheter för barn och unga i vården tydliggörs redan i dag i patientlagen och del i hälso- och sjukvårdslagen.

När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas tillsammans med barnets behov av information, råd och stöd.

Nordiskt nätverk för Barn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård (NOBAB) är en självständig ideell förening som arbetar för barns och ungas rättigheter och behov inom hälso- och sjukvård. NOBABs nordiska standard för barn och ungdomar inom hälso och sjukvården är utarbetad i enighet med barnkonventionen.

NOBABs standard

Information till barn och deras vårdnadshavare om deras rätt i vården:
1177 Barn och vårdnadshavares rätt i vården

Samarbete kring barnet

Lagen om den samordnade individuella planen, SIP, gäller alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen, så att individens samlade behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodoses. Företrädare från kommun och landsting ska göra en bedömning om en plan behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda.

Du kan lära dig mer om samordnad individuell plan för barn genom två webbutbildningar som är framtagna av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Utbildningarna handlar om samordnad individuell plan för barn upp till och med 17 år.

Webbutbildning: Samordnad individuell plan – grundutbildning, barn

Vänder sig till alla som vill veta vad SIP är och hur det går till när den upprättas. Du kanske är förälder, ungdom, politiker eller personal och ska medverka när en SIP upprättas. Längd: Cirka 8 minuter. 

Webbutbildning: Samordnad individuell plan – fördjupning, barn

Vänder sig till dig som vill ha fördjupad information. Du kanske har en arbetsledande funktion, arbetar med utvecklingsfrågor eller använder SIP i ditt arbete. Utbildningen berör frågor om när SIP ska upprättas, familjens delaktighet, förskolan och skolans roll, dokumentation, möten, huvudansvar och utvärdering. Längd: Cirka 35 minuter.

Länk till utbildningarna

 

Hälso och sjukvården har ett ansvar för och ska ta hänsyn till barns behov av information, råd och stöd. Detta gäller särskilt om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med.

  1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
  2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller
  3. har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

När en familjemedlem är fysiskt eller psykiskt sjuk, har en funktionsnedsättning, missbruksproblematik eller andra svårigheter påverkas barnen i familjen. Barn som anhöriga är en sårbar grupp och riskerar att påverkas negativt på olika sätt. I vissa fall kräver familjens livssituation att barn tar ansvar och utövar omsorg. Den person som tar emot omsorg är ofta en förälder, men det kan även vara ett syskon, en mor- eller farförälder eller annan släkting, som på grund av fysisk eller psykisk sjukdom, funktionsnedsättning, missbruksproblematik eller av annan anledning har ett behov av omsorg, stöd eller vård. Det är viktigt att fråga barnet om sin situation som anhörig för att kunna ge rätt stöd och information.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) arbete med Barn som anhöriga sker på uppdrag av regeringen och ska bidra till sådant stöd att anhörigas svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. 

NKA - Nationellt kompetenscentrum anhöriga 

Barn och unga som anhöriga  

Webbaserade utbildningar

Kunskapsguiden: Barn som anhöriga - våga fråga - film

Alla barn har rätt till att växa upp under trygga förhållanden

Personal inom hälso-och sjukvården som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten/socialnämnden. Detta enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL).

Det krävs inga tydliga tecken eller bevis för misstanke eller bekräftade uppgifter om oro för att göra en orosanmälan. 

Rutin för orosanmälan vid misstanke om barn far illa - Hälso och sjukvården i Region Gävleborg (pdf). Observera att en uppdaterad versionen börjar gälla den 1 april 2019. Det finns ett PPT-material som beskriver rutinen och ger instruktion till arbetssättet i Region Gävleborg, se Instruktion - Orosanmälan till socialtjänst - Arbetssätt i Region Gävleborg (pdf). 

Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar

Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar och kan inte delegeras till någon annan. Anmälningsskyldiga kan inte göra anonyma orosanmälningar.

Anmälningsskyldighet även då barnet inte är patient

Anmälningsskyldiga behöver inte ha träffat barnet för att vara skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten. Uppgifter som den anmälningsskyldiga har fått ta del av genom en annan person eller obestyrkta uppgifter kan ge grund för anmälan om att ett barn misstänks fara illa. 

Det är viktigt att fråga om en vuxen patient har barn

Anmälningsskyldiga måste i vissa fall ta reda på om det finns barn i en vuxen patients närhet för att kunna fullfölja sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen samt 2 g § hälso-och sjukvårdslagen (HSL). Exempelvis när en vuxen patient söker för skador uppkomna av våld eller berättar om förhållanden hemma som tyder på att ett barn far illa eller misstänks fara illa. Anmälningsskyldiga kan aldrig lova ett barn eller en vuxen att inte anmäla oro eller lämna uppgifter som socialtjänsten måste få enligt lag.

Våld i nära relationer-Rutin för hälso-och sjukvården i Region Gävleborg (pdf)

Exempel på orsak till anmälan

Socialstyrelsens kunskapsstöd för orosanmälan till hälso-och sjukvården (pdf)

Det är alltid barnets eller ungdomens behov och rättigheter som ska vara utgångspunkten för anmälan, inte hänsynen till vårdnadshavare eller anmälarens tveksamhet. Exempel på orsak till anmälan kan vara misstanke om att barnet eller ungdomen:

  • utsätts för fysiskt eller psykiskt våld
  • utsätts för sexuella övergrepp
  • utsätts för kränkningar
  • utsätts för fysisk eller psykisk försummelse eller vanvård
  • lever där våld i nära relation förekommer
  • lever där våld och hot om våld förekommer
  • utsätts för hot om våld
  • utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
  • har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj/vårdandshavare
  • blivit utsatta för eller misstänks riskera att utsättas för könsstympning
  • far illa på grund av olika former av missbruk eller självskada

Film om vikten av att göra en orosanmälan (9min) – Filmen ger konkret stöd och information om hur det fungerar att göra en orosanmälan, utgivare Socialstyrelsen.

Socialtjänstens arbete för barnets bästa (pdf)- informationsfolder från Socialstyrelsen som ger en översiktlig beskrivning av hur socialtjänsten arbetar för att hjälpa barn och familjer.

Barnrätt i praktiken innebär att du som anställd tillsammans med dina kollegor och den chef reflekterar kring vad barns rättigheter betyder för er verksamhet i mötet med barn och familjer. Detta gäller för alla verksamheter inom Region Gävleborg.
Att barns rättigheter tillgodoses i en konkret vardagspraktik förutsätter personlig kunskap och en gemensam kunskapsbas inom varje enhet.

Kunskap om NOBAB:s standard och dess artiklar samt barnrättshanden, ett stöd för praktisk tillämpning av barnkonventionen, kan användas som ett stöd inom varje enskild enhet för att kunna tillämpas i det specifika barnets enskilda vårdsituation.

NOBABs standard (pdf)

Barnkonventionen i praktisk tillämpning-barnrättshanden (pdf)

Varje yrkesverksam inom hälso- och sjukvård behöver ställa sig följande frågor:

  • Vilka konsekvenser får NOBAB:s standard och barnrättshanden för mig som vårdpersonal, mina strategier och val av metoder i bemötande av ett barn i denna specifika vårdsituation?
  • Hur uppmärksammar jag barnets perspektiv?
  • Hur gör jag för att göra barn delaktiga i deras egen vårdsituation?
  • Hur gör jag för att göra deras föräldrar/närstående delaktiga i vårdsituationen?

Hur gör jag så att barnet får den information och det stöd som barnet har rätt till vid vård av föräldrar/anhörig?

Att ha ett barnperspektiv innebär även att ge föräldrar uppmärksamhet att stödja sitt barn. Barn står alltid i någon form av beroendeställning till sina föräldrar. Det är för barnets bästa som familj, och framförallt föräldrar, ska vara tillsammans med barnet i en vårdsituation. Barn ska ha en självklar tillgång till sin familj och sina föräldrar inom hälso- och sjukvård. En bärande idé vid vård av barn är att den skall vara familjecentrerad.

För vårdpersonal innebär att ha ett barnperspektiv ett professionellt intresse att vilja se till barns rättigheter, deras behov och önskningar, att vilja ge barnet skydd i utsatta situationer och samverka med dess föräldrar eller familj. För att som vårdpersonal verka för ett barnperspektiv och tillvarata barns villkor behövs dock nödvändigtvis inte alltid information från barnen själva.

Att fånga barnets perspektiv handlar således om barnets eget bidrag, om att barnet ges möjlighet att förmedla sina upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor.

Både ur ett rättighetsperspektiv och ett hälsoperspektiv är barnets delaktighet av stor betydelse. Det tillhör barnets rättigheter, enligt barnkonventionens artikel 12, att vara delaktig i frågor som berör barnet självt och bli lyssnad på. Barn vill och sätter stort värde på att vara involverade i planering och beslut som rör dem själva.

Barns delaktighet inom hälso- och sjukvård ska främjas och de ska komma till tals och visas respekt. För detta arbete behöver all vårdpersonal bred kompetens i sina möten med barn och deras familj.

Barn och vuxna har inte sällan olika syn på vad som är viktigt för barnens i en situation, och vad som i konsekvens med en bedömning av detta behöver göras. Att närma sig barn och unga i olika åldrar kräver ett perspektiv som för den vuxne innebär lyhördhet och uppmärksamhet för att förstå barn och unga i allmänhet, men även iakttagelse- och uppfattningsförmåga för att förstå och ta vara på det specifika barnets erfarenheter och motivation i en vårdsituation.

Ett barn som får vara delaktig blir skicklig i att kommunicera, prioritera och beskriva sina behov, vilja och önskningar och på så sätt visa sitt eget perspektiv. Det är viktigt att ta tillvara barnets eller den ungas eget perspektiv, dess erfarenheter, iakttagelse- och uppfattningsförmåga, motivation och vilja i en vårdsituation.

Stöd vid samtal med barn

Samtal med barn behövs för att säkerställa barnets möjlighet till delaktighet, för att säkra kvaliteten i bedömningar och åtgärder och för att stärka och utveckla barnet.

Barnet ska ges möjlighet till delaktighet – men inte pressas till det. I praktiken kan barnet välja att vara delaktigt i olika grad och på olika sätt. Hur ett barn kan bli delaktigt beror både på dess uttryckliga önskemål och på dess behov, kompetens och mognad.

Socialstyrelsen: 

Att samtala med barn - kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården och tandvården (pdf)

Svåra samtal

SKL har tagit fram ett antal filmer om hur yrkesverksamma kan prata med barn som har varit eller är med om svåra situationer. I filmerna intervjuas Åsa Landberg, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, debattör och föreläsare. Hon har arbetat många år inom offentlig sektor, idag arbetar hon med och för våldsutsatta barn och för att förbättra deras villkor.

Filmerna är mellan 6-10 minuter och handlar om:

  • Att strukturera svåra samtal med barn
  • Samtal med barn med svåra upplevelser
  • Samtal med barn om självmordstankar
  • Samtal med barn med självskadebeteende
  • Samtal med barn om våld i nära relationer
  • Samtal med nyanlända barn
  • Personal som arbetar med svåra samtal

Länk till filmerna.

Hälso- och sjukvården inom Region Gävleborg har startat ett barn- och ungdomsråd. Medlemmarna i rådet är viktiga ögonöppnare när det gäller att förbättra bemötandet, omhändertagandet och vården av barn och ungdomar i länet. 

Minnesanteckningar

Möte 2019-03-14 (pdf)

Region Gävleborg vill involvera barn och ungdomar i hälso- och sjukvården och stärka deras inflytande i frågor och beslut som rör dem. I barn- och ungdomsrådet kommer deltagarnas erfarenheter och synpunkter att tas tillvara i samråd och överläggningar med vårdföreträdare och chefer.

Kriteriet för att vara med i rådet är att man är mellan 10 och 20 år, och att man har erfarenhet av hur det är att få vård inom Region Gävleborg.

Lyssnar vi tillräckligt noga?

I rådet ska alla få komma till tals och ha förtroende för varandra. Frågor som ställs kan bland annat vara:

  • Tycker du att vi inom vården lyssnar tillräckligt noga på dig?
  • Hur känns det när du träffar en läkare eller sjuksköterska?
  • Saknas det något hjälpmedel hos oss, som du behöver?
  • Finns det något vi skulle kunna göra bättre?

Rådet organiseras under hälso- och sjukvården och beröra vårdfrågor i första hand, men kan också ta upp frågor från regionens andra verksamheter.

Känner du någon som vill vara med?

Rekryteringen av barn och ungdomar till rådet pågå kontinuerligt. Om du känner barn eller ungdomar som har erfarenhet av hälso- och sjukvården, och som du tror är intresserade av att delta i barn- och ungdomsrådet, be dem ringa eller messa:

Elisabet Sundgren,
tillgänglighet
072-214 52 82

Rebecca Padar,
barnrätt
070-303 81 55

 

Folder barn- och ungdomsrådet (pdf)

Artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) slår fast att vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand.

Principen om barnets bästa kan vara komplicerad att tillämpa till i den praktiska verksamheten. Hur tar en verksamhet hänsyn till barnets bästa inför en åtgärd eller ett beslut? Vilken teori finns att luta sig mot? Hur kan en prövning av barnets bästa gå till? Det är några frågor som Barnombudsmannen besvarar genom sitt webbseminarie. Barnombudsmannen delar dessutom med sig av sina erfarenheter efter att ha mött och diskuterat frågan med representanter för olika verksamheter.

Barnombudsmannens Webbseminarie (54min inkl paus):
Vad innebär prövning av barns bästa-art 3 i barnkonventionen

Presentationsmaterialet till webbseminariet (pdf)

Barnombudsmannen har tagit fram ett stödmaterial som innehåller teoretisk bakgrund, steg som är viktiga att ta hänsyn till vid en prövning och förklarar och förtydligar olika begrepp. Det tar på en övergripande nivå upp när en prövning av barnets bästa kan göras och hur den kan gå till. Stödmaterialet kan vara användbart för dig som är förtroendevald, chef eller strateg och vill arbeta med att implementera eller förbättra prövningar av barnets bästa i din verksamhet.

Prövning av barnets bästa: Ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner