Månadens fotografi: Hälsocentralernas långa historia

I Sverige finns en mycket lång tradition av öppen vård som inte är direkt knuten till lasarett och sjukhus. Redan på 1600-talet inrättades de första statliga så kallade provinsialläkartjänsterna och varje provinsialläkare hade i uppdrag att svara för hälso- och sjukvården i sitt distrikt.

Genom år 1773 års medicinalstat fick provinsialläkartjänsterna en fast struktur. Det året fanns flera provinsialläkare spridda över hela landet varav en hade placering i Gävleborg, närmare bestämt i Söderhamn. Så småningom utökades antalet provinsialläkartjänster och de olika benämningarna blev Förste provinsialläkare, Ordinarie provinsialläkare och Extra provinsialläkare. Beroende på vilken tjänst man hade avlönades man endera av kommunen eller staten och man hade olika områden att ansvara för. Ända in i modern tid utnämndes provinsialläkare i konselj med kungen och de var direkt underställda Medicinalstyrelsen.

Provinsialläkarsystemet blev så småningom ifrågasatt, man talade till och med om en ”kris”, då det fanns uppenbara problem i och med läkarnas yrkesmässiga isolering samt att en person skulle svara för vården av så många. I och med grundandet av landstingen blev hälso- och sjukvården så småningom landstingens angelägenhet och Riksdagen beslutade att från och med 1 juli 1963 skulle huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet övergå från staten till landstingen. Det blev startskottet för en stor omorganisering av hela provinsialläkarväsendet och flerläkarstationer började byggas upp. Socialstyrelsen tog också fram ett principprogram där man angav riktlinjer för hur den öppna vården skulle se ut. Man ville att det skulle finnas apotek, folktandvård, försäkringskassa och övrig social service i direkt anslutning till provinsialläkarnas mottagningar. Det var alltså inte bara tal om en upprustning av öppenvården, det var ett samhällsbygge!

Det är från dessa provinsialläkarmottagningar och flerläkarsstationer som dagens vårdcentraler och hälsocentraler härstammar. I Landstingsarkivet förvaras många hundra hyllmeter material från ett fyrtiotal olika hälsocentraler, även spår av provinsialläkarnas arkiv förekommer i materialet trots att provinsialläkarna till en början var underställda staten. Arkiven berättar en spännande historia om inte bara hur den öppna hälso- och sjukvården förändrats genom åren utan också hur samhället i stort har byggts upp och förändrats. I arkiven hittar vi alltifrån gamla kortlådor innehållandes journalkort över ”hemliga sjukdomar” till moderna patientjournaler dokumenterade i datajournalsystem.

Fotograf: Sven Östberg.

Månadens fotografi föreställer ett av få bevarade fotografier på en hälsocentral. Trots att många hälsocentralers arkiv finns bevarade i Landstingsarkivet finns inte många fotografier bevarade i anslutning till handlingarna. Det är okänt vilken hälsocentral som är i bild men i anslutning till fotografiet finns underlaget till en informationsfolder där man stolt informerar allmänheten om sin verksamhet som innefattar mödravårdscentral, barnavårdscentral, arbetsterapi, sjukgymnastik, distriktsköterskemottagning, läkarmottagning och allt annat som kunde finnas under en hälsocentrals tak. Rubriken är ”Sjukvård på nära håll – det är till oss i Primärvården Du i första hand vänder dig i hälso- och sjukvårdsfrågor”. En bra beskrivning på en organisation med en mycket lång historia.

Känner du till något mer om bilden? Känner du igen hälsocentralen? Skriv i så fall gärna till Landstingsarkivet och berätta mer.

E-postadress
landstingsarkivet@regiongavleborg.se eller
sandra.soderman@regiongavleborg.se  

Postadress
Region Gävleborg
Landstingsarkivet
801 88 Gävle