Månadens fotografi: Bröstcancermånaden

"Om detta vet jag besked, ty jag var med, och vid dess uppfostran och uppväxt likaså". Så inleder Bengt Lundgren sin berättelse om de historiska och världsunika händelser som tog sin början på Gävle lasarett våren 1969. Det arbete som påbörjades då skulle komma att revolutionera den förebyggande bröstcancervården och rädda livet på ett oräkneligt antal människor.

Den första januari 1966 kom Bengt Lundgren som nybliven läkare till Röntgenavdelningen vid Gävle lasarett. Där tillträde han tjänsten som avdelningens ende underläkare vilket innebar många, långa arbetstimmar. Tre år senare hade landstinget efter hänvändelse från Socialstyrelsen erbjudit sig att genomföra en så kallad allmän hälsokontroll innefattande blodkemi, urinprover, EKG, lungröntgen med mera. Det beslutades att gruppen som skulle undersökas var män och kvinnor över 35 år hemmahörande i Heliga Trefaldighets församling i Gävle. Sammanlagt cirka 25 000 personer. I samband med detta kom ett förslag om att man även skulle testa bröstcancer-screening med värmekamera och att cirka 10 000 kvinnor skulle undersökas.

Som äldste underläkare blev det Bengt Lundgren som fick i uppdrag att genomföra bröströntgenundersökningarna som även kallades Mammografi. Lundgren hade inga som helst förkunskaper inom området så för att lära sig mer bad han om att få besöka Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västergötland där han visste att det pågick kliniska försök. Det var svårt att hitta sjuksköterskor som ville befatta sig med uppdraget och i sin text skriver Lundgren uttryckligen: "Ingen sjuksköterska fanns som ville ta i sådant (mammografi) med tång – ett fenomen som kvarstod länge och till dels kvarstår". Istället bjöd han med undersökterskan Marianne Jönis. Senare skulle Lundgren med mycket varma ord beskriva henne som sin "ständigt trogna medhjälpare".

Väl i Västergötland träffade Lundgren och Jönis den underläkare som förvisats till en fönster- och ventilationsfri skrubb där han med hjälp av en mammografiapparat genomförde ett 15-tal undersökningar per dag innan det sent om kvällen blev dags att granska absolut svarta bilder med en stark lampa. Lundgren beskriver underläkarens mödosamma arbete i undermåliga lokaler med orden: "en sanning var att underläkare vid universitetssjukhus skulle lida för att komma fram i karriären".

Besöket på Sahlgrenska universitetssjukhuset ledde till att Lundgren och Jönis återvände till Gävle med en hel del nya kunskaper även om det med tiden skulle visa sig att mycket av det de lärt sig var fel. Väl hemma i Gävle beställdes en mammografiapparat med kompressionsanordning och i december 1969 genomförde man de första undersökningarna. Mammografiapparaterna hade en upp till tio sekunder lång exponeringstid vilket medförde höga stråldoser samt stor risk för rörelseoskärpa. Lundgren kunde snart konstatera att värmekameran var en flopp, mycket på grund av den enorma överdiagnostiken då nästan 30% av alla undersökta kvinnor betraktades som misstänkta. Ändå förstod man redan här värdet i att fortsätta med undersökningarna och vid utvärderingen av projektet år 1972 kunde man konstatera att mammografin var mycket lovande. Vid det laget hade Lundgren hunnit förfina såväl tekniken som undersökningsmetoderna. Lundgren hade mycket noggrant undersökt hur körtelvävnaden är uppbyggd och utifrån det bland annat börjat ta en form av snedbilder som man inte tagit tidigare.

I mars 1972 skrev Lundgren ett brev adresserat till landstingets kansli där han redogjorde för de nya, mer lättarbetade, apparater som var på väg ut på marknaden och som hade kapacitet långt överlägsen de tidigare apparaterna. Lundgren förklarade att man med hjälp av en sådan skulle kunna effektivisera undersökningarna genom att enbart använda hans nya snedbild och därmed vinna minst tre gånger så hög kapacitet samt reducera strålningsdosen till högst en tredjedel.

Tack vare brevet väcktes intresset inte bara i landstinget utan även hos Socialstyrelsen som rekommenderade att Lundgren skulle få prova sin screeningidé. Och så blev det. I Sandvikens församling fanns lagom många kvinnor över 35 år och i januari 1974 installerades en ny mammografiapparat i ett rum på Sandvikens sjukhus. Det var fortfarande svårt att rekrytera röntgensjuksköterskor till uppdraget så istället anställdes ytterligare en undersköterska och en radioterapiassistent som man lärde upp i den mycket svåra konsten att ta den avancerade snedbilden.

 

 

Den 6 april 1974 gick starten helt enligt planerna. I ett rasande tempo genomförde man undersökningarna och i oktober var man klar. Av 6845 inbjudna kvinnor inställde sig 6014 för undersökning och när man var klar kunde man kostatera att man hittat sensationellt många tidigare okända cancerfall. Detta väckte stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt och Bengt Lundgren fick ett verkliget erkännande på Radiologikongressen i Edinburgh samma år då det visade sig att ingen annan tycktes känna till knepet med snedbilden.

Framgångarna gjorde att Lundgren och hans medarbetare fick fortsätta arbetet med mammografiundersökningarna och nu började man fundera på hur man skulle gå till väga för att kunna undersöka alla länets kvinnor. Så småningom köpte man en byggbarack som man inredde med ändamålsenlig utrustning och i augusti 1975 sattes den i drift i Hälsingland.

Under ett besök i Åbo träffade Lundgren en ungersk kollega som han bjöd till Sverige. I april 1977 kom ungraren och han bodde ett par månader i Gävle där Lundgren introducerade honom för den nya tekniken, språket och det svenska samhället. Kollegan var Laszlo Tabar, sedermera röntgenöverläkare på Falun lasarett.

1985 publicerades forskningsresultat som visade att mammografiundersökningarna hade lett till att dödligheten i bröstcancer minskat med hela 30%. Detta fantastiska resultat ledde till att samtliga landsting så småningom införde mammografiscreening med Bengt Lundgrens snedbild som grund.

I Regionarkivet förvaras Bengt Lundgrens egen berättelse om vad som egentligen hände den där våren 1969 när allt började, här finns också besluten och patientjournalerna som visar hur man innan mammografins födelse ofta upptäckte bröstcancer så sent att kvinnans liv inte gick att rädda.

Idag förvaltar Region Gävleborg fortfarande arvet efter Bengt Lundgren då man erbjuder alla kvinnor mellan 40 och 74 års ålder att regelbundet genomgå hälsokontroll med mammografi. Oktober är bröstcancermånaden och det rosa bandet, den internationella symbolen för kampen mot bröstcancer, syns över hela landet. Då är det värt att veta att det var med Bengt Lundgren och hans medarbetare vid Gävle lasarett som den organiserade kampen mot bröstcancer verkligen började.

Månadens fotgrafi föreställer ­­­­Bengt Lundgren intill screeningbilder som uppkommit med den teknik och metod han själv utvecklat. Känner du till något mer om bilden? Har du något du själv vill berätta om Lundgren eller mammografins utveckling? Skriv i så fall gärna till Regionarkivet och berätta mer.

E-postadress
regionarkivet@regiongavleborg.se eller
sandra.soderman@regiongavleborg.se

Postadress
Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle