Månadens fotografi: Barnmorskorna och förlossningsvården

Omkring sekelskiftet 1800-1900 föddes de flesta barn fortfarande i hemmet bland föräldrar, syskon och husdjur. Med fanns en barnmorska som kom hem till den gravida kvinnan och utefter bästa förmåga förlöste kvinnan i hennes egen säng. 

I Landstingsarkivet förekommer en del barnmorskeböcker från sekelskiftet 1800-1900 och de är viktiga historiska tidsdokument i vilka man kan se hur drastiskt både samhället och synen på förlossningsvård förändrats på bara ett sekel. I de förtryckta barnmorskeböckerna som barnmorskorna skulle fylla i finns kolumnen ”Antal tidigare dödfödda barn” samt även kryssrutan ”Modern är gift/ogift”. Om modern var ogift fanns möjlighet att fylla i en extra ruta om förlossningen var ”hemlig”.

Barnmorskorna, eller jordemödrarna som de kallas i äldre källor, har sagts ha världens äldsta yrke. Framförallt är barnmorskeyrket mycket historiskt speciellt eftersom yrket ifråga är ett av de första yrken inom vilket kvinnor fick lov att vara verksamma. I Sverige kom det första reglementet för barnmorskor redan på 1500-talet och på 1600-talet underställdes barnmorskorna läkarna i samband med bildandet av Collegium Medicum, föregångare till Socialstyrelsen.

Trots barnmorskeyrkets långa historia dröjde det ändå till sekelskiftet 1800-1900 innan man började tala om förlossningsvård som en viktig hälso- och sjukvårdsfråga. I Gävleborgs läns landstings minnesbok från år 1937 skriver författaren: ”Det torde kunna tydas som ett vaknande intresse hos Landstinget för en förbättrad förlossningsvård, att år 1898 års Landsting anslog medel under tre år till understödjande åt de barnmorskor i kommunens tjänst, som önskade genomgå repetitionskurs vid barnmorskeanstalt i Stockholm, och förnyades dylikt beslut dels år 1912 för fem år och dels år 1918 för ett år”.

Det vaknande intresset för förlossningsvården innebar dock inte att man tyckte att det fanns anledning att upplåta lasarettens dyra vårdplatser på barnafödande kvinnor. Gefle stadsfullmäktige hade år 1926 inbjudit landstinget att delta i en utredning angående anordnade av barnbördshusavdelning vid Gefle lasarett men landstinget hade tackat nej till att delta. År 1929 avslog man också förslaget att landstinget skulle bidra med extra bidrag till de enkla förlossningsrum som skulle inrättas av kommunen. En av anledningarna var förmodligen att det vid den här tiden rådde stora tveksamheter om huruvida det var kommun eller landsting som skulle bekosta och bära huvudansvaret för förlossningsvården.

Landstinget hade alltså vid den här tiden inga egna anställda barnmorskor utan man bidrog med medel till de distrikts- och kommunanställda barnmorskor som fanns knutna till olika geografiska platser i länet. Allt eftersom tiden gick stod det dock allt mer klart att barnbördsavdelningar, så kallade BB, hörde den nya tiden till och även fast man börjat förlösa kvinnor på sjukhusen även tidigare så var det först år 1936 som landstinget beviljade medel till inrättandet av en stor BB-avdelning om 30 platser vid Gävle lasarett. 1938 fattade riksdagen beslut om gratis mödravård för alla medborgare och året därpå, år 1939, öppnade Gävle lasaretts nya Gynekolog- och BB-avdelning. Barnmorskorna knöts till sjukhusen och landstinget och snart fanns BB-avdelningar på flera platser i länet, till exempel vid Gävle sjukhus, Sandvikens sjukhus, Hudiksvalls sjukhus, Ljusdals sjukhus, Söderhamns sjukhus, Ljusne sjukhus, Bollnäs sjukhus samt vid Hofors förlossningshem. Mödravård för alla samt ändamålsenliga förlossningsavdelningar höjde standarden på svensk förlossningsvård något enormt då barnmorskorna plötsligt fick tillgång till riktig sjukvårdsutrustning och hygieniska, ändamålsenliga lokaler. År 2016, mindre än ett sekel senare, är mödradödligheten i Sverige bland de lägsta i världen.

Ett stort antal BB-journaler från alla länets förlossningsavdelningar förvaras idag i Landstingsarkivet, dock inte samtliga upprättade BB-journaler då nyare journaler fortfarande förvaras av verksamheterna själva. En dag ska dock journalerna slutarkiveras och, i och med sin födelsejournal, kommer så småningom alla medborgare födda i Gävleborgs län finnas representerade i Landstingsarkivet.

Månadens fotografi föreställer avdelning B på Hudiksvalls lasarett år 1912. Någon har skrivit en text i anslutning till bilden och den lyder: ”Barn i vagga. Vaggan tillhör sjukhuset. Barnavdelning och förlossningsavdelning finnes ej. Endast kvinna med komplicerad förlossning har rätt att få vård på sjukhus. Först 1928 får kvinna rätt att förlösas på sjukhus vid normal förlossning. Sjukt barn sköttes ofta av kvinnlig patient som vistades uppe”.

Känner du till något mer om bilden? Finns salen kvar på Hudiksvalls sjukhus? Känner du igen någon av personerna i bild? Skriv i så fall gärna till Landstingsarkivet och berätta mer.

E-postadress 
landstingsarkivet@regiongavleborg.se eller 
sandra.soderman@regiongavleborg.se

Postadress
Region Gävleborg
Landstingsarkivet
801 88 Gävle