September – Höst på folkhögskolan

Enligt den gammelnordiska kalendern är september årets första riktiga höstmånad. I Sverige för 100 år sedan då elektricitet och kylskåp inte fanns i varje hem var tillvaratagandet av mat inte ett söndagsnöje utan en livsnödvändighet. När september kom skulle skörden vara bärgad och de sista grödorna skulle ur jorden och förberedas för vinterförvaring. Många ryggar kröktes också ute i skogarna när svamp och bär skulle upp ur mossan och ner i korgar för att så småningom sluta på hyllor i skafferier. Det syltades, saftades, torkades, saltades och konserverades överallt i stugorna och själva tillvaratagandet i sig var en konst. Det var helt enkelt en självklarhet att man skulle känna till hela processen ”från ax till limpa”.  

Med 1900-talet hade det på allvar blivit samhällets sak att fostra människor till att bli goda medborgare. Nyckeln till välfärd var kunskap och ett halvt sekel tidigare hade Sverige fått obligatorisk folkskola. Redan vid Gävleborgs läns landstings första sammanträde iseptember år 1863 tillsatte man ett utskott för hälsovård och undervisning. Därmed var arbetet med att utbilda länet igång på allvar och så småningom skulle landstinget stödja eller svara för flera skolor, bland annat lanthushållsskolor, skogs- och lantmannaskolor, verkstadsskolor, aftonskolor, vårdskolor och folkhögskolor.

Månadens fotografi föreställer en skolklass på Västerbergs folkhögskola den 14 mars någon gång i början av 1900-talet. Datumet känner vi till tack vare texten på den svarta tavlan bakom flickorna i bild, det är oklart vilket år bilden är tagen men det är någon gång efter 1910 då Västerbergs folkhögskola först startade. Flickorna i bild är förmodligen elever i någon av skolans allra första kvinnliga folkhögskolekurser och som man ser i bild var ökad kunskap i hur man skulle sköta hem och hushåll det kvinnor i första hand förväntades lära sig. Matlagning var husmoderskursens viktigaste ämne och förutom matlagning läste man också 260 timmar handarbete såsom sömnad och vävning. Jämförbart med 48 timmar svenska och 38 timmar räkning och bokföring. De manliga eleverna läste 120 timmar svenska och 122 timmar räkning och ekonomilära.

Den 14 mars, den dagen fotografen besökte skolan och tog denna bild, stod ”Dillkött på kalv” på menyn. Matlagning var ett så viktigt inslag i utbildningen att skolan, till en början, enbart hade ett par köksbiträden anställda, övrig mat tillagades i utbildningssyfte av eleverna och dess lärare.

I en jubileumsskrift från Västerbergs folkhögskola berättar en tidigare husmor att de dagar som pannkaka skulle serveras på skolan fick man börja steka pannkakor redan klockan 08.00 på morgonen för att ha ett tillräckligt stort antal färdiggräddade till middagen. Pannkakorna gräddades på två stora järnspisar som eldades med ved. Efter middagen diskades all disk för hand i den så kallade ”Storstugan” och eftersom varmvattnet sällan räckte fick man värma upp vatten i gamla konserveringsapparater och sedan bära det i hinkar bort till diskbänken.

Det kom mycket gott ur kunskapen att ta tillvara på det skog och gård hade att erbjuda för 30 år efter att skolan öppnade kom andra världskriget och matransoneringarna. I skolans årsberättelser och minnesböcker från 1940-talet kan man se att det gällde att ta till vara på det man hade. Man hade en egen trädgårdsodling och egna vinbär som man kokade saft av. När september kom plockade man lingon och kokade 700 kilo lingonsylt åt gången och man konserverade i stora trätunnor som först skrubbades rena med enris.

En tidigare anställd vid skolan kunde också berätta att tack vare kökspersonalens hushållande på stort och smått så fick man kontroll över krissituationen som uppstod då magsjuka drabbade skolan och toalettpappret tog slut. I köket hade man nämligen sparat apelsinomslagspappret och det gick utmärkt att använda istället.

Alla dessa berättelser kan man ta del av tack vare uppgifter ur Västerbergs folkhögskolas arkiv. Arkivet finns bevarat i landstingsarkivet.

Känner du till något mer om bilden? Är någon av kvinnorna på bilden bekant? Vad är det för slags påsar som hänger fäst i förklädet på person nummer tre och fem från höger? Vad betyder de olika huvudbonaderna? Skriv gärna till landstingsarkivet och berätta mer.

E-postadress

landstingsarkivet@regiongavleborg.se eller sandra.soderman@regiongavleborg.se

Postadress

Region Gävleborg
Landstingsarkivet
801 88 Gävle