Sveriges första lyckade blodtransfusion vid Hudiksvalls lasarett

Nästan 100 år har passerat sedan den där sommardagen år 1916 då Hudiksvalls lasarett var skådeplatsen för en händelse som eftervärlden skulle minnas som början på ett nytt kapitel inom svensk hälso- och sjukvård. Allt började med en ung, vikarierande läkare vars insats har benämnts som ”en heroisk läkarbragd”.

Sommaren 1916 hade den unge kirurgen Torsten Rietz precis påbörjat sitt läkarvikariat vid lasarettet i Hudiksvall. Han var då bara 29 år gammal men han var redan en erfaren läkare efter att ha tjänstgjort vid svenska Röda korset-ambulansen i första Balkankriget åren 1912-1913. Där hade han skaffat sig stor erfarenhet inom bland annat traumakirurgi och förmodligen var det också bland de krigsskadade patienterna på slagfälten som han förstod vikten av att våga tänja de beprövade gränserna för att rädda liv.

Den var den 29 juni år 1916 då en man och hans svårt skadade 14-årige son inkom till Hudiksvalls lasarett. Pojken, hemmahörande i Ljusdal, hade arbetat vid en maskin med roterande kugghjul och olyckligtvis hade han råkat fastna med sin rock i kugghjulen vilket ledde till att han slets in i maskinen. Där slungades pojken runt i två till tre minuter innan maskinen kunde stoppas. Pojken var fortfarande vid medvetande när han kunde lösgöras från maskinen men det stod fullkomligt klart att hans tillstånd var kritiskt då hans svårt sargade kropp var täckt av stora, blödande skärsår. En läkare tillkallades och han lade om såren med förband innan han sände pojken och fadern vidare till lasarettet i Hudiksvall.

Olyckan hade inträffat klockan 07.00 på morgonen och Torsten Rietz fanns på plats när pojken inkom till lasarettet vid 13-tiden på dagen. Rietz noterade omgående att pojken var slö och sömning efter den långdragna, nästan sex mil långa transportsträckan mellan Ljusdal och Hudiksvall. Blodförlusten var ett faktum.

Efter att kross- och skärsår lagts om och pojkens brutna ben tagits om hand visade pojken fortfarande inga tecken på förbättring och det var då unge Torsten Rietz måste fatta ett avgörande beslut. Med följande ord skrev han senare om händelsen i Svensk läkartidning:

”På grund av den hotande akuta anämien bestämde jag mig för att genom direkt blondtransfusion söka rädda patienten och efter ett påpekande av denna möjlighet för patientens far, en frisk 40-årig lokomotivförare, erbjöd sig denna genast. […] Transfusionen utövade en underbar verkan på gossen. Vid dess början kl.04.45 var han blek-cyanotisk, om läpparne nästan vit och hade dålig andning (oregelbunden, långsam), pulsen ytterst svag. Han hämtade sig raskt, färgen återvände, pulsen förbättrades, han klagade över en del obehag samt uppfattade och åtlydde tillsägelserna mot slutet av op. Då transfusionen avbröts var hans puls 100 och av god fyllnad”.

Den mycket utförliga patientjournalen från denna dramatiska händelse finns idag bevarad i landstingsarkivet. På flera sidor redogör Rietz för ingreppet och utförliga teckningar visar var på kroppen de stora kross- och skärsåren fanns. Tidigare hade inga lyckade blodtransfusioner genomförts i Sverige och år 1916 hade man fortfarande inget facit på hur en blodtransfusion skulle gå till. Därför är patientjournalen inte bara en vanlig patientjournal utan den är ett viktigt tidsdokument som redogör för hur 29-årige Torsten Rietz genom sin insats skrev svensk läkarhistoria och satte Gävleborg och Hudiksvalls lasarett på kartan.

Historien om Torsten Rietz och Sveriges första lyckade blodtransfusion har ett slut som skulle platsa i vilken roman som helst. Efter blodtransfusionen återhämtade sig den 14-årge pojken från sina skador och ett antal veckor senare kunde han skrivas ut från lasarettet. Torsten Rietz återvände till sin hemstad Ronneby och under sitt yrkesverksamma liv blev han kirurgöverläkare och han var med vid uppbyggnaden av lasarettet i Karlshamn. Det var vid lasarettet i Karlshamn som Torsten Rietz fick vara med om det som han själv omnämnde som det ögonblick som gjorde honom mest rörd under hela hans liv som läkare. En dag knackade det på dörren och utanför stod en ung man. Den unge mannen tog Torsten Rietz i hand, presenterade sig och tackade Rietz för sitt liv!

Den unge mannen var ingen mindre än den tidigare svårt skadade 14-åringen som Torsten Rietz räddade livet på den där sommardagen år 1916 vid Hudiksvalls lasarett.

Månadens fotografi föreställer den operationssal där den så kallade ”heroiska blodtransfusionen” ägde rum. Fotografiet är taget år 1899, alltså 17 år innan salen skulle bli verkligt historisk, men redan då utfördes komplicerade operationer på denna plats. Enligt uppgift ska operationssalen ha varit i drift mellan åren 1895 och 1926 och av 20 205 operationer avled 926 personer efter ingreppet.

Känner du till något mer om bilden? Finns salen kvar vid Hudiksvalls sjukhus idag? Vad används den i så fall till idag? Vad innehåller egentligen glasbehållarna till höger i bild? Skriv gärna till landstingsarkivet och berätta mer.

E-postadress

landstingsarkivet@regiongavleborg.se eller sandra.soderman@regiongavleborg.se

Postadress

Region Gävleborg
Landstingsarkivet
801 88 Gävle