Januari

1862 var året då slaget vid Antietam utkämpades under det amerikanska inbördeskriget, då blivande drottning Victoria av Baden föddes och då 1862 års kommunalreform lade grunden för det som skulle bli landstinget Gävleborg.

Året därpå, närmare bestämt den 21 september 1863, samlades Gävleborgs läns landsting till sitt första sammanträde i stora rådhussalen i Gävle. Landstingets första ordförande, landshövdingen Ferdinand Asker, hälsade ledamöterna välkomna med de ödesmättade orden:

"Herrar ledamöter och deputerade af Landstinget. [...] Den femtonde af Sveriges Carlar har förtroendefullt återgifvit landskapen rättigheten att inom sig rådslå och besluta om gemensamma angelägenheter. Denna rättighet är en grund att bygga på. Med underdånig vördnad och tacksamhet mottagande den konungsligt fosterländska gåfvan må Landstinget visa sig värdigt det förtroende den innebär, de pligter det ansvarsfulla uppdraget omfattar".

74 år senare, i december 1937, satt Erik Lindström i Bollnäs och skrev förordet till det som skulle bli landstingets första minnesbok. Lindström som varit aktiv inom landstinget sedan år 1890 och både upplevt och fått berättat för sig om landstingets första tid kunde redogöra för verksamheternas utveckling men även berätta om händelser som bara är bevarade till eftervärlden tack vare hans bok och goda minne.

Minnesboken kan berätta om hur febril aktivitet präglade det där första landstingsmötet år 1863. I rådhussalen utbröt livliga diskussioner mellan grosshandlare, häradshövdingar, bruksägare och diverse riddare som, för säkerhets skull, "lagt bort titlarna" tidigare under mötet. Hur skulle organisationen se ut? Vilka utskott skulle tillsättas? Hur skulle landstingsområdet se ut rent geografiskt? Borde inte Hälsingland och Gästrikland egentligen delas upp i två landstingsområden? Var inte olikheterna (och osämjan) mellan hälsingarna och gästrikarna alltför djupgående för att man skulle kunna samsas i länsövergripande frågor?

Det man dock var överens om var att oavsett slutgiltig form skulle landstingets uppgift vara att organisera länet och förbättra befolkningens levnadsvillkor när det kom till vård och omsorg, tillväxt och utveckling, kommunikationer, kultur och utbildning.

2013 firade landstinget Gävleborg 150 år och många spaltmeter skrevs om landstingets historia och de personer som genom sina beslut och insatser skrivit in sig in i historieböckerna.

I januari 2015, nästan 152 år efter landstingets första sammanträde, slogs landstinget och regionförbundet samman och blev Region Gävleborg. Än vet vi inte hur framtidens medborgare kommer att minnas Region Gävleborgs första tid men ganska säkert är att skulle landstingets förste ordförande Ferdinand Asker komma på besök i vår tid skulle han nog ändå känna igen många diskussioner och visioner. 152 år har snart gått men trots att namnet är nytt är visionerna till stor del desamma som för ledamöterna i landstinget för 152 år sedan.

Månadens fotografi föreställer ett landstingssammanträde på 1920-talet. Förmodligen är bilden tagen år 1926 och någonstans i folkmassan sitter förmodligen minnesboksförfattaren Erik Lindström. Längst fram i bild sitter förmodligen också Ernst Lindley som är den som skänkt detta fotografi till landstinget och dessutom var "den siste av Konungen utnämnde och den förste av landstinget själv valde ordföranden". 1926 var också året då dessa herrar i bild fattade beslut om att 1 krona och 50 öre skulle utgå i belöning till den som dödade en duvhök och 20 öre skulle utbetalas till den som dödade en kråka. Utrotande av skadedjur var vid den här tiden en angelägen landstingsfråga.

Känner du till något mer om bilden? Vilka är landstingsmännen? I vilken lokal befinner de sig? Vad kommer du minnas av Landstinget Gävleborg och vad tror du eftervärlden kommer att minnas från Region Gävleborgs första tid? Skriv gärna till landstingsarkivet och berätta mer.

E-postadress

landstingsarkivet@regiongavleborg.se eller sandra.soderman@regiongavleborg.se

Postadress

Region Gävleborg
Landstingsarkivet
801 88 Gävle