Nytt verktyg för triagering av akut sjuka patienter

Från 3 december inför all akutsjukvård i Region Gävleborg ett nytt verktyg för att avgöra patienters turordning till läkare, så kallad triage. Tidigare arbetssätt har placerat en del patienter omotiverat högt i turordning. Förväntningen är att det kan undvikas genom det nya systemet SATS.

Ett triageverktyg är ett sätt att ta reda på i vilken ordning akut sjuka patienter bör komma till läkare. Bedömningen görs normalt utifrån sjukdomshistoria, symtom och de vitala parametrarna puls, blodtryck puls, blodtryck, andning och syresättning. Den sammantagna bilden ger en fingervisning om maximal lämplig väntetid till läkarbedömning och avgör turordningen för patienterna till läkare.

Den 3 december går all akutsjukvård i Region Gävleborg över till ett nytt triageverktyg, kallat SATS. SATS står för South African Triage Scale och har utvecklats av läkare och sjuksköterskor i Sydafrika. Det tidigare verktyget, RETTS, används i nästan alla landsting och regioner i Sverige, men i Gävleborg väljer man nu att byta.

Uppstod risk för "övertriagering"

Det nya verktyget SATS baseras på de vitala parametrarna, till skillnad från RETTS som även tar stor hänsyn till olika symtom. SATS liknar också mer det verktyg som används inom slutenvården för att identifiera patienter som förändras allvarligt till det sämre.

- RETTS har visat sig vara ett trubbigt verktyg. En del patienter har hamnat omotiverat högt i turordning, så kallad övertriagering, vilket har skapat ett slags "vargen kommer"- situation och man har börjat tappa respekt för verktyget. Med SATS ser vi fördelar med att vitala parametrar tar hänsyn till varandra, kompletterat med sjuksköterskans egen bedömning, säger Agneta Larsson, chefläkare inom Region Gävleborg och medicinskt ledningsansvarig läkare inom akut- och ambulansvården.

- SATS ger också mer orörliga, sköra patienter en högre prioritering vilket innebär snabbare handläggning för många äldre patienter. SATS stödsystem har heller inga licenser eller kostnader kopplade till användningen, och vi har möjlighet att själva utvärdera och utveckla det, säger Agneta Larsson.

Provats på akuten i Hudiksvall

SATS används bland annat på Capio S:t Görans sjukhus sedan tidigare, samt i Bergen i Norge. Det har även provats på akutmottagningen i Hudiksvall sedan 2016, med gott resultat. Flera regioner följer med intresse Gävleborgs byte av triageverktyg.

Breddinförandet till all akutsjukvård i länet har förberetts under ett års tid, och de senaste veckorna har närmare 600 medarbetare inom akuten och ambulansen utbildats i SATS. Handböcker och en e-utbildning utformas internt.

- Vi är först i landet med att använda verktyget i ambulanssjukvården och under omhändertagandet av barn. Nu kan vi följa och mäta trenden hos barnpatienter med samma verktyg från det akuta skedet och framåt under det fortsatta omhändertagandet, säger Agneta Larsson.

3 december går all akutsjukvård i Region Gävleborg över till det nya triageverktyget SATS. Närmare 600 medarbetare har genomgått utbildning för triageringen.

Förbättringscoach Helena Wase (längst fram till höger) har lett arbetsgruppen som analyserat och anpassat triageverktyget SATS till Region Gävleborgs behov. På bilden ses från vänster, längt bak: Sara Halvorsen, Ulrika Haglöf och Jessica Rosén. Raden längst fram: Angelica Nordin, Hanna Hedenström, Helena Wase och Ulrika Andersson. Totalt har ett 30-tal medarbetare från ambulansen och akutmottagningarna deltagit i arbetet, liksom läkare från de områden (medicin, ortopedi, kirurgi och barn) som är verksamma på akuten.

SATS är ett triageverktyg som akutsjukvården i Gävleborg ska använda för att sortera patienter efter medicinsk allvarlighetsgrad. SATS ger ingen diagnos, men avgör turordningen till läkare.

Grunden i triageverktyget SATS är en kontroll av vitala parametrar, som blodtryck, puls, etc. i kombination med observationer av patienten. I det tidigare systemet, RETTS, spelade specifika symtom hos patienten en större roll.