Foto: Dansresidens på världsarvsgården Erik-Anders i Asta, Söderala. Fotograf: Lena Landström.

Europeiska Kulturarvsåret 2018 är slut, men att göra kulturarvet tillgängligt har bara börjat!

Under året har Kulturarvsprojektet i Gävleborg erbjudit länsinvånarna mängder av aktiviteter, musikprogram, föreläsningar, skrönor, dansföreställningar, recept, dialekter, VR-upplevelser och mycket mer.

Nu är det ett år sedan Kulturarvsåret invigdes i Gävleborg. Gävleborgs kulturarvsprojekt, Kulturarvsåret – Nyckeln till framtiden 2018, är ett 3-årigt projekt som började 2017 med planering och förberedelse, 2018 som ett evenemangsår och en del av European Year of Cultural Heritage och fortsätter under 2019 med efterarbete för att implementera initiativ inför framtiden så som namnet på projektet förevisar. Efter att evenemangsåret nu är slut vill vi blicka tillbaka och summera Kulturarvsåret 2018.

Foto: Landshövding Per Bill under invigningen av kulturarvsåret 2018 ,den 12 januari i Järvsö. Fotograf: Andree Forsberg. 

Vill att så många som möjligt ska upptäcka kulturarvet

Under året har Kulturarvsprojektet i Gävleborg erbjudit länsinvånarna mängder av aktiviteter, musikprogram, föreläsningar, skrönor, dansföreställningar, recept, dialekter, VR-upplevelser och mycket mer. En del av programpunkterna har projektet tagit fram, en del har vi samarbetat för att få till stånd och andra har varit befintliga aktiviteter som vi tack vare projektet kunnat exponera och ”växla upp” för att visa kulturarvet som det ser ut i Gävleborg idag. Målet för projektet har hela tiden varit att få så många som möjligt att på olika sätt upptäcka kulturarvet.

Av alla de programpunkter som arrangerats under året vill vi särskilt framhålla några:

  • Samarbetet med journalisten Khazar Fatemi som rest runt i länet och bland annat föreläste på skolor om kulturarv som identitet.
  • En VR-turné som gästade så gott som samtliga folkbibliotek i länets kommuner där allmänheten har kunnat kliva in i en världsarvsgård har genomförts.
  • Världsarvsrummet på Länsmuseet i Gävle som möjliggjordes tack vare gott samarbete.
  • På initiativ av projektet har Länsmuseets intendent Ann Nilsén varje vecka berättat om kulturarv och skrönor i Sveriges Radio P4.
  • Kulturminister Alice Bah Kuhnkes besök i Gävle kom att handla om kulturarvet; ett annat exempel på hur vi försökt synliggöra kulturarvsfrågorna som kanske inte syns utåt, men där projektet spelat roll för besökarna.
  • Under sommaren arrangerade projektet en nationell konferens för lärare, från såväl länet som resten av landet, och som arbetar i närheten av någon av Sveriges 15 världsarv. Ett arbete som i förlängningen kommer barn och unga till godo och som vi vet får efterklang efter projektets slut.

Hela 216 evenemang har genomförts

Sammantaget har projektet under 2018 presenterat 216 evenemang och programpunkter. 42 av dem har initierats och/eller stötts av projektet. I många fall har evenemang som ändå skulle ha skett utvecklats, fått större spridning eller helt enkelt blivit mer omfattande. Nästan varje vecka har ett evenemang, som projektet varit direkt inblandad i, genomförts. Då har vi inte räknat in den information kring kulturarv som projektet kontinuerligt publicerat via projektets hemsida; om det lokala matarvet, om utställningar, folkdräkter, dialekter etc. Så tillsammans har information och evenemang på något sätt berört invånarna så gott som varje dag under hela 2018.

För att kunna genomföra detta har många samarbetspartners, både lokalt och regionalt, arbetat tillsammans. Då Kulturarvsåret är ett initiativ från EU och en del i European Year of Cultural Heritage har projektet även rönt stor uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. Vi har träffat EU:s kulturkommissionär Tibor Navracsics, EU:s kulturdirektör Marcel Magnier och Sveriges kulturminister Alice Bah Kuhnke och vi har fått berätta om Gävleborg och vårt arbete både i Almedalen och på Folk & Kultur, på nordiska världsarvskonferensen i Jelling och på EU-nivå i Bryssel. Gävleborgs arbete med kulturarvsåret har även inspirerat andra regioner att driva liknande projekt, vilket vi tycker är roligt och är ganska stolta över. I december 2018 startades två treåriga projekt enligt samma koncept i både Västernorrland och Norrbotten. 

Det har varit inspirerande att skapa, hitta och stötta evenemang och på så sätt fått nå publik lokalt i skolor, bibliotek, på öar längs kusten, i bygdegårdar, i skogsbyar, i historiska industrimiljöer, i gruvor och hälsingegårdar med mera. 

Foto: I samarbete med föreningen Matvärden presenterar vi Månadens recept, där matarvet från Gästrikland och Hälsingland presenteras. Här syns Lina Lundmark från Janssons bröd och hennes egenkomponerade recept "Tapas på Hälsingevis". Fotograf: Camilla Wengelin.

Stor uppmärksamhet utanför länets gränser

Däremot har det varit en utmaning att nå ut medialt såväl nationellt som lokalt. Det sätt vi valt att nå ut till länsinvånarna; främst via webb och sociala medier, har dock rönt stor uppmärksamhet utanför länets gränser. I slutet av året bjöds till exempel projektet in, av den nationella samordnaren för European Year of Cultural Heritage, till ”Kreativa Europa Desk Kultur/Kulturrådet och Kreativa Europa Mediadesk” för att berätta på vilket sätt vi fört ut kulturarvsåret till allmänheten.

Vi har även fått mycket gott gensvar från såväl Kulturdepartementet som Svenska Unescorådet. Att Gävleborg jobbat intensivt under Kulturarvsåret är något de nationella aktörerna är väl medvetna om. I december bjöds även projektet in till en internationell konferens av Region Oslo för att berätta om vårt arbete med VR och fick där även möjligheten att hålla en workshop i ämnet. Många värdefulla kontakter knöts inför framtiden.

Internationellt nätverk för Världsarv i VR

Ett av uppdragen i projektet är att initiera varaktiga samarbeten och verksamheter som kan fortsätta efter projektet slut. Det kommer projektet att arbeta med under det tredje och kommande året. De samarbeten och kontakter som projektet knutit inom länet, med andra regioner såväl nationellt som internationellt kommer att vara Gävleborg till gagn då projektet avslutats. Ett exempel som redan initierats av projektet är ett internationellt nätverk för Världsarv i VR som i framtiden kommer att kunna ta invånarna i Gävleborg till andra världsarv i världen.

Slutligen.  Mot bakgrund av alla de evenemang, föreläsningar och initiativ som projektet levererat under 2018 ser vi att Kulturarvsåret lyckats väl. Att invånarna i Gävleborg varje dag i någon del av länet kunnat bli varse kulturarvet känns oerhört värdefullt. 

Vi ber därmed att få tacka alla inblandade, medverkande, alla ni som inspirerat och deltagit. Nu går vi in i 2019 med nya erfarenheter och många nya kontakter inför framtiden.

Stort tack!