Klinisk patologi och cytologi på Gävle sjukhus

Välkommen till enheten för klinisk patologi och cytologi på Gävle sjukhus. Vår klinik bemannas för närvarande av fem specialister, fyra ST-läkare samt två konsultläkare. Dessutom jobbar här även biomedicinska analytiker, cytodiagnostiker, undersköterskor, obduktionstekniker och sekreterare.

Som nybliven ST-läkare börjar du med en introduktionsvecka på laboratoriet där du får följa flödet från det att ett vävnadsprov kommer in till kliniken till dess att preparatet är klart för diagnostik i mikroskop eller digitalt på datorskärm. Detta främst för att du som ST-läkare ska få en övergripande förståelse för produktionsgången, både vad gäller den tid och det hantverk som behövs för att få färdiga preparatglas och inscannade bilder att titta på.

Det finns inget självklart upplägg för de fem år då du genomgår ST-utbildningen inom klinisk patologi. Dock finns riktlinjer för hur många månader som bör läggas på diverse organområden samt om ett visst organområde ska komma tidigt eller lite senare i utbildningen. Den stora bulken av preparat som vi handskas med här i Gävle berör dermatologi, gastrointestinalkanalen, gynekologi, urologi och bröst. Det faller sig därför naturligt att dessa fem områden också blir de fem första som du jobbar med. I vilken ordning de olika blocken ska göras och exakt hur mycket tid som ska läggas ner på respektive område är något som du kommer överens om med din huvudhandledare. Det gäller förstås även upplägget för resten av specialiseringen. Vissa områden inom klinisk patologi, så som hematopatologi, mjukdelspatologi och neuropatologi kräver placering på universitetssjukhus. Där finns den kompetens, arbetsvana och mängd provmaterial som behövs för att du ska kunna tillgodogöra dig den nödvändiga och specifika kunskapen under ST-utbildningen.

Obduktionsverksamheten har blivit en allt mindre del av patologens arbetsuppgifter. Idag genomför vi i Gävle ca 150-200 obduktioner varje år, det vill säga ungefär 3-4 obduktioner i veckan. Som ny ST-läkare får du redan från början vara med på obduktionerna tillsammans med en annan patolog som först visar det grundläggande praktiska förfarandet under några veckor varpå du själv får börja obducera enstaka organpaket i taget. Efter att ha fått in en viss vana vad gäller obduktionerna kan du komma överens med ansvarig patolog om att genomföra obduktionerna på egen hand för att i slutet av varje obduktion gå igenom fynd och diagnosförslag tillsammans med specialisten.

En annan del av jobbet som patolog berör utskärningen av inkommande preparat. Du bedömer dessa, till en början tillsammans med annan patolog eller biomedicinsk analytiker, och skär sedan ut väsentliga delar som du tror dig behöva för diagnostiken. Det är från de fem stora områdena som nämns ovan som de flesta preparaten kommer ifrån.

Den absolut största delen av en patologs och även ST-läkares arbete är diagnostiken. Till en början får du ta dig an en mindre mängd preparat som du själv tittar på och försöker sedan ge en beskrivning av eller diagnosförslag på dessa med hjälp av den litteratur som finns till hands. Därefter går du igenom preparaten tillsmannas med en patolog som är kunnig inom det givna organområdet och till sist dikterar du själv in det svar som ni kommit överens om. När du har fått en viss vana och erfarenhet av en typ av preparat kan du börja diktera in egna svar direkt för att sedan låta en specialist dubbelkolla preparatglas och diktat innan utsignering av svar. Efter en viss tid som ST-läkare samt efter kommunikation mellan huvudhandledare och resterande specialister får du gradvis förtroende för att svara ut vissa preparat och/eller diagnoser självständigt.

Idag är det fortfarande mikroskopet som är det verktyg som är mest utbrett när det kommer till diagnostiken. Däremot pågår det en digitalisering av patologin för fullt inom stora delar av landet och här på Gävle sjukhus diagnosticeras idag en majoritet av materialet digitalt på högupplösta datorskärmar. Detta innebär väldiga fördelar på många sätt, bland annat när det kommer till konsultation och kommunikation med patologer i andra delar av Sverige men också för ST-läkaren när det kommer till utbildning på lokal och nationell nivå. Det är en spännande utveckling där man som ST-läkare har alla möjligheter att ta del av och i viss mån också påverka.

Klinisk patologi är en specialitet som alla läkare har haft kontakt med på ett sätt eller annat men väldigt få har någon riktig insikt gällande verksamheten och de dagliga rutinerna. Det är en specialitet som skiljer sig mycket från det kliniska arbetet som man är van vid som läkare men det är också en väldigt intressant specialitet, särskilt för den som är diagnostiskt lagd. Som ST-läkare inom patologi i Gävle är man inte schemabunden på samma sätt som inom andra kliniska specialiteter utan det ges god möjlighet att under eget ansvar själv forma sina dagar och veckor efter önskemål och behov. Detta gör att du, tillsammans med din handledare, finner det sätt som passar dig och dina behov bäst för att få en ST-utbildning som ger dig förutsättningar att bli en kunnig, trygg och professionell specialist.