Skolans historia

1800-talets svenska bildningshistoria är ännu otillräckligt dokumenterad. Särskilt när det gäller folkhögskolans uppkomst är mycket dunkelt. Det är förståeligt. Många folkhögskolor grundades av föreningar och stiftelser, vars arkiv antingen varit ofullständiga eller i en del fall förkommit. Ett fåtal folkhögskolor har hela sin tillvaro haft landstingskommunen som huvudman. Till dessa hör Bollnäs folkhögskola, den tjugofjärde i landet och den andra i Norrland efter Ålsta folkhögskola.

Fri skola eller komplettering

En fråga som alltjämt sysselsätter folkhögskolans medarbetare är: "Ska folkhögskolan komplettera det reguljära skolväsendet eller vara en helt fri skola." Vi vet att huvudparten av folkhögskolans elever fått möjlighet genom skolformen att vidareutbilda sig. Den uppgiften har minskat i betydelse allteftersom den moderna skolan i varje kommun kunnat erbjuda de flesta den utbildning de önskar. Mot denna bakgrund är det intressant att erfara att Bollnäs folkhögskola är en direkt fortsättning på Bollnäs högre folkskolas verksamhet, som landstinget startade 1879.

1864 tillsatte Gävleborgs läns landsting en:

"kommitté med uppdrag att inhämta kännedom om folkundervisningens ståndpunkt inom länet och däröfver afgifva berättelse jämte förslag till ändamålsenliga åtgärder för förevarande bristers afhjälpande".

Ännu intressantare är måhända kommitténs synpunkter med anledning av den föreslagna läroplanen 1878:. . . "den högre folkskolan må anses som en högsta klass till folkskolan, på samma gång som hon erbjuder mera mognade ynglingar att där fortbilda sig för det medborgerliga lifvet, på grund varav den högre folkskolan må anses som en reglerad folkhögskola".

För dagens kulturarbetare kan det vara ett stöd kanske att man för mer än hundra år sedan hade en viss känsla för skapande verksamhet: . . . "slöjd motiveras ej blott däraf, att för ynglingen själf en gagnande sysselsättning på lediga stunder gifves, utan ock däraf, att slöjdfärdigheten, som en gång förefanns inom länet, helt och hållet eller till största delen försvunnit, på alla sätt bör frammanas och upphjälpas inom den arbetande befolkningen".

Bollnäs högre folkskola

Den av landstinget beslutade verksamheten vid Bollnäs högre folkskola inledde sin verksamhet den 8 januari 1879 i hyrda lokaler i Björktjära by. Man erhöll statsbidrag till undervisningen, men med invändningar från departementet. Ecklesiastikministern Hammarskjöld menade att skolans organisation liksom dess läroplan hellre svarade mot en folkhögskolas än en högre folkskolas. Med anledning därav beslöt landstinget att förvandla den högre folkskolan till en folkhögskola.

Bollnäs folkhögskola

Den 8 januari 1886 startade Bollnäs folkhögskola med 10 elever, 9 av dem från nuvarande Bollnäs och Ovanåkers kommuner och en från Ljusdal. Föreståndare var B G S Jonzon, vilken varit föreståndare för Högre folkskolan från 1883. Denne hade 1885 besökt ett antal skolor i Syd- och Mellansverige för att inhämta kunskaper om folkhögskoleverksamhet. Därvid träffade han agronomen Hjalmar Dahm på Tärna folkhögskola i Västmanland. Tack vare att skolan fick ökat samhällsstöd genom att drivas som folkhögskola kunde Dahm anställas som andrelärare. Han blev rektor 1907, vilken tjänst han bestred till 1922.

Folkhögskola - nytt reglemente

Intressant är att se de förändringar som vidtogs med anledning av övergången från högre folkskola till folkhögskola. Skolan formellt ställts under Bollnäs skolråd. Nu blev åter folkundervisningskommittén skolans styrelse.

Kravet på visst betyg från folkhögskolan för inträde ersattes med krav på avgångsbetyg från folkskolan. Minimiålder för inträde höjdes från 13 till 15 år. "Examen" vid kurstidens slut utbyttes mot "avslutning".

"Avgångsbetyg skall lämnas" ersattes med "avgångsbetyg må lämnas", vilket innebar att eleven själv fick välja, om han ville ha betyg eller ej. Detta gäller fortfarande för folkhögskolornas omdömen. För lärarnas kompetens föreskrevs maturitetsexamin = mognads- eller studentexamen. Tidigare var kravet för förste lärare att ha idkat akademiska studier och för andre lärare folkskollärarexamen.

Här bör också noteras den bedömning skolans förste rektor 1901 gjorde beträffande följden av borttagandet av betygskrav vid inträde: "Härigenom uppgafs bemödandet att till skolan samla endast ett urval af de kunskapsrikaste och mest begåfvade bland allmogens söner, och skolan öppnades villigt för alla, som känna behofvet af ökade insikter, och detta behof förefinnes oftast starkast hos den, som i bardomen af en eller annan anledning fått otillfredsställande skolunderbyggnad".

Utbildningens innehåll

I den högre folkskolan hade man en klart uttryckt målsättning, att endast de mest begåvade av allmogens pojkar skulle beredas tillträde. Man konstaterar dock att antalet ansökningar var för få för att möjliggöra en tillräcklingt sträng gallring. Studietakten torde dock ha varit hög, även om elevernas skiftande ålder - ett år från 13 till 27 - måste ha varit ett hinder. Det var de vanliga skolämnena man undervisade i:

modersmålet
religion
räkning
geometri
historia
geografi
naturkunnighet
teckning
sång
gymnastik

I gymnastiken ingick bl a marschövningar, gevärsexercis och målskjutning. De sistnämnda verksamheterna blev möjliga först 1893, då 40 gevär av 1867 års modell deponerades av kronan.

Med övergången till folkhögskola kom så småningom de allmänt medborgerligt bildande ämnena att få plats på schemat, kommunalkunskap och statskunskap. I det förra bedrevs övningar i form av stämmor. Bondpojkarna dominerade elevkårerna. Det uttrycktes behov jordbruksundervisning. Naturkunnigheten koncentrerades till första årskursen för att ge plats åt jordbrukslära och husdjursskötsel samt någon undervisning i fiskevård. De mer praktiskt inriktade jordbruksämnena:

fältmätning
avvägning
linearritning
bokhålleri

hade plats i båda årskurserna. Därmed skapades förutsättningar för en lantmannaskola. Kortare kurser anordnades också samaritkurser, fiskets skötsel samt utläggning av syren.

Ett stort antal föreläsningar hölls också, flera av dem så betydelsefulla att de trycktes. Föreståndaren B G Jonzon, som sedermera blev kyrkoherde, valde ämnen ur den kristna sfären:

Bibeln och rusdryckerna
Helsingarnas kristnande
Den kristna vinsten af en högre folkbild

Andreläraren agronom Dahm höll sig till sitt specialområde:

Thomasslaggen såsom gödningsmedel
Om trädgårdsskötsel
Om Nunnan och åtgärderna för hennes oskadliggörande (ej kyrkohistoria)

Föredragen var offentliga och skolan torde därmed ha spelat en viss roll i folkbildningsarbetet under 1800-talets sista decennier.

Folkhögskola för kvinnor i Bollnäs

Folkhögskolans andrelärare gifte sig 1888. Hans hustru hade förberett sig för folkhögskolelivet genom att delta i en 3-månaders kurs vid kvinnliga folkhögskolan i Lunnevad, Östergötland. Den 15 augusti 1888 startade folkhögskolan för kvinnor i Bollnäs. 18 elever infann sig och betalade 25 kr i avgift för kursen. Krav för inträde var att de uppnått konfirmationsåldern och kunnat visa frejdebetyg.

Hjalmar och Maria Dahm svarade för undervisningen de första åren. 1890 erhölls stats- och landstingsanslag, varefter flera lärare kunde engageras. Kurstiden var 3 månader.

Som styrelse fungerade från 1890 ledamöterna i landstingets folkundervisningskommitté, vilka åtog sig uppdraget som privatpersoner.

Från och med 1889 inrättades en andra årskurs. Denna utvidgades 1905 till att omfatta även en husmoderskurs.

Undervisningsämnena i kvinnliga folkhögskolan var:

modersmålet
historia
geografi
räkning
naturkunnighet
sång
hälso- och sjukvårdslära
mjölkhushållningslära
välskrivning
stickning
sömnad
styckning
vävning

Folkhögskolan för kvinnor övertas fr om 1908 av landstinget med folkundervisningskommittén som styrelse. År 1921 omvandlas den till Gävleborgs läns folkhögskolas fristående kvinnliga kurs. Den har i huvudsak sin verksamhet förlagd till sommarhalvåret.

Landstingets flyttande skolkök

1907 hade utrustning för två undervisningsgrupper i skolkök inköpts. Under skolans administration anordnades skolköksundervisning i olika socknar. Under första året hölls 11 kurser. Kurslängden varierade men var oftast 6 - 8 veckor.

Gävleborgs läns lantmannaskola

Den inriktning mot lantbruk som särskilt andra årskursen i folkhögskolan för män tidigt fick fyllde ett stort behov. Jordbruket var under omdaning och forskningsrönen måste tillvaratas. 1905 startar en ettårig lantmannaskola, som under 5 år till 1911 föregicks av en förberedande kurs. Folkhögskolan och lantmannaskolan utgjorde en administrativ enhet under samma styrelse fram till 1928.

Kvinnorna tar över folkhögskolan

Från och med 1928 är Bollnäs folkhögskola en kvinnlig folkhögskola. Den manliga folkhögskolan lades ned och den kvinnliga kursen upphöjdes till huvudkurs. Den delade lokalerna med lantmannaskolan, som hade sin verksamhet under vinterhalvåret, medan kvinnorna som hittills undervisades under sommarhalvåret.

1946 flyttade lantmannaskolan till Nytorp i Arbrå. Därefter kunde folkhögskolan arbeta med en huvudkurs under vintern och en sommarkurs. Fr o m läsåret 1955 - 56 mottogs åter manliga elever vid skolan.

Skolreformen och folkhögskolan

Även om folkhögskolan är en frivillig skolform påverkas givetvis dess arbete och inriktning av utvecklingen inom det reguljära skolväsendet och den högre utbildningen. Det ökade kravet på förkunskaper inom många högre utbildningar medförde att de traditionella vinter- och sommarkurserna om 22 resp 17 veckor slogs samman till en längre vinterkurs. Så skedde även vid Bollnäs folkhögskola, som fr o m arbetsåret 1959 - 60 hade en 30 veckor lång vinterkurs. Den utsträcktes senare till 34 veckor. Under 1970-talets första år började de stora skolreformerna få en märkbar effekt på folkhögskolornas rekrytering. De som tidigare inte hade haft möjlighet att på hemorten skaffa sig en tillräcklig grundutbildning, kan numera göra detta.

De stora vinterkurserna har minskat, på en del skolor katastrofalt. Dock har vissa specialutbildningar vid folkhögskolorna visat sig lockande. Läsåret 1966 - 67 kom de första musikeleverna till skolan och från och med 1968 - 69 inrättades musiklinje. En estetisk linje fanns också men flyttades till Forsa folkhögskola 1970. Den vid de flesta skolor så omtyckta praktiska avdelningen lades ned 1970. Orsaken var brist på elever.

Kortkurserna kommer

Vid mitten av 1970-talet hade Bollnäs folkhögskola ett 70-tal korta ämneskurser. Från 1976 utgår ett särskilt vuxenstudiestöd till fackligt rekryterade kortkurser vid folkhögskola med internatbidrag och ersättning för inkomstbortfall. De flesta korta kurser anornas i samarbete med ABF och TBV, medan omkring 75 kurser hade andra samarbetspartners. Sammanlagt anordnar Bollnäs folkhögskola uppemot 425 korta ämneskurser per år, vilket motsvarar nära 150 årselever. I innevarande huvudkurs deltar 65 årselever.

Lokaler

De första sju åren var skolan inhyrd i Hamre by. 1893 flyttade skolan till Säversta, där Jon Ersson, som i likhet med sina efterkommande varit ett gott stöd för skolan, uppförde skol- och bostadsbyggnader som han hyrde ut. År 1902 inköper landstinget lokalerna och skolan kan för första gången ta i anspråk egna lokaler. I samband med övertagandet byggde landstinget gymnastiksal, tvätt- och bagarstuga.

1915 var det byggdags igen. Då uppfördes skol- och huvudbyggnad. Denna ersattes 1963 av nuvarande huvudbyggnad

I samband med lantmannaskolans flyttning till Nytorp ifrågasattes Bollnäs folkhögskolas existens. Efter en häftig debatt beslöt dock landstinget inte bara att skolan skulle fortsätta, utan också att ett elevhem skulle byggas. Nuvarande elevhem 1 tog i bruk 1947. Matsal, kök och lokaler för praktiska linjen var färdiga 1954, och 1957 kunde man flytta in i nya lärar- och personalbostäder.

Sista etappen i det stora nybyggnadsprogrammet blev gymnastik- och huvudbyggnad som stod klara 1962. Investeringarna under åren 1945 till 1962 uppgick till 5 milj kr.

Vid mitten av 1970-talet gjorde sig nya lokalbehov gällande. Musiklinjen, vilken som mest hade 76 elever, arbetade i de lokaler som blivit lediga efter praktiska linjens ledläggning. Kök och förråd fyllde inte kraven på en rimlig arbetsmiljö. Befintliga byggnader medgav inte tillträde för rörelsehindrade. Mest av allt: det växande antalet kortkurser behövde ändamålsenliga lokaler. Under åren 1980 - 84, ombyggdes och renoverades samt handikappanpassades Bollnäs folkhögskola för 13 milj kr och nybyggdes ett studiehem för kortkurser med 106 bäddar och undervisnings- och fritidslokaler till en kostnad av nära 30 milj kr. Därmed är Bollnäs folkhögskola mycket väl rustad att möta de krav som nästa sekel kan komma att ställa på skolan.