Ordlista

Demokrati. Alla är del av befolkningen och alla ska därför vara representerade. Kallas ibland också för representativitetsargumentet, det vill säga att alla grupper ska vara representerade.

Diskriminering. En kränkning eller sämre behandling av en person, där agerandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Feminism. Är en bred åsiktsinriktning eller ideologi med många olika inriktning-ar. Minsta gemensamma nämnare är kunskapen om de strukturella drag som ska-par orättvisor mellan könen, samt att rådande genusordning begränsar könen. En feminist är en person som ser att kvinnor underordnas män och vill åstadkomma en förändring. Feminismen har tre inriktningar: radikalfeminism, liberalfeminism och den postmoderna feminismen. Det finns också två tolkningar av feminism och de benämns som särartsfeminism och likhetsfeminism.

Fördom. Den känslomässiga delen av stereotypiserandet som utrycks som en attityd gentemot någon grupp och dess medlemmar. Ett förutfattat antagande, en generalisering om någon eller något.

Genus. Ett analytiskt begrepp som främst används inom vetenskap och forskning. Det betecknar socialt och kulturellt kön, det vill säga egenskaper och förmågor som vårt samhälle knyter till kvinnor respektive män. Vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt förändras och omskapas över tid. Genus handlar inte om det individuella subjektets könsidentitet utan om hur könsskillnader konstrueras och symboliseras, hur de präglar och uttrycks i relationer, institutioner, lagar, texter, bilder osv. Denna teori är ett sätt att förstå orsakerna till det ojämna maktförhållandet mellan kvinnor och män. Sandra Harding (professor i feministisk filosofi vid University of California i Los Angeles) delar upp genus i tre olika nivåer: symbolnivå, strukturnivå och indi-vidnivå.  

Genuskontrakt. Används för att beskriva relationer mellan män och kvinnor på t.ex. arbetsplatsen eller skolan. De normer (oskrivna regler) som omedvetet skapar ramar för vad som är möjligt att göra som man/kvinna.

Genusordning. Yvonne Hirdman (professor i historia vid Stockholms universitet) beskriver ett genussystem som är uppbyggt på två principer — isärhållning (diko-tomi) och hierarki. Isärhållning beskriver att män och kvinnor bland annat befinner sig på separata arbetsmarknader, att leksaker till flickor och pojkar skiljs åt m.m. Hierarki beskriver mäns överordning och kvinnors underordning. Mannen är normen och den neutrala människan. Kvinnan är undantaget och det andra könet. Dessa strukturer måste förändras för att jämställdhet ska kunna uppnås.

Genuspedagogik. Är ingen speciell pedagogik, men begreppet används för att påvisa och betona att all pedagogisk verksamhet ska ses ur ett genusperspektiv.

Genusperspektiv. Att ha ett genusperspektiv innebär att undersöka hur kön kon-strueras i en viss situation. Det innebär att se hur kön ges betydelse, hur kvinnor och män värderas, bedöms och ges skilda uppgifter i ett visst sammanhang.

Genusyrsel. R W Connells (professor i pedagogik vid Sydney Universitet) begrepp för att förklara vad som sker när genusordning ifrågasätts och det som ses som norm ställs på ända.

HBT. Används som samlingsterm för människor med annan sexualitet eller kön-sidentitet än den heterosexuella normen och när frågor som rör ickeheterosexu-ell sexualitet och frågor kring könsidentitet diskuteras. HBT står för homosexu-ella, bisexuella och transpersoner, där transpersoner är ett samlingsbegrepp för bl.a. transsexuella och transvestiter, vilka är olika uttryck för könsidentitet — dvs ej sexuell läggning. HBT är ingen "identitet". Människor som berörs av begreppet har ibland mycket gemensamt, ibland inget alls. Precis som människor i allmänhet. Kunskap om och respekt för att alla inte är heterosexuella eller lever eller förhåller sig till kön och könsroller på samma sätt, och insikten om att jämlikhet kräver beak-tande av flera perspektiv i det gemensamma samhällslivet, kallas HBT- kompetens. Sedan 2008 kan RFSL erbjuda arbetsplatser en HBT -certifieringsutbildning. Certifieringen innebär att all personal på en arbetsplats får en gedigen förståelse för hur samhällets normer påverkar HBT-personers livsvillkor.

Hegemonisk maskulinitet. R W Connell (professor i pedagogik vid Sydney Universitet) menar att det är ideal som växer fram i relationer mellan män som upp-rätthåller patriarkatets makt och leder till en process som påtvingar män en defi-nition av mansrollen. Begreppet hegemonisk maskulinitet hämtar Connell från Antonio Cramskis analys av klassrelationer.

Heteronormativitet. Att heterosexualitet uppfattas som det normala, givna och förväntade. Därmed blir all annan sexualitet betraktad som onormal och konstig/ avvikande. Här finns också klara kopplingar till könsmaktsordningen och antagan-det om mäns och kvinnors olikhet, där det finns regler och normer för hur dessa två kategorier ska uppföra sig. När heterosexualiteten görs till norm i skolan innebär det att det sätt det talas om och ageras kring kön och sexualitet marginaliserar eller osynliggör homo- och bisexuella. Homosexualitet var så sent som 1979 klassat som en sjukdom. Queer innebär ett positivt ifrågasättande av samhällets normer och värderingar rörande kön och sexuell läggning.

Heterosexualitet. Könsdrift riktad mot det motsatta könet — i motsats till homo-sexualitet och bisexualitet.

Härskarteknik. Berit Ås (norsk socialpsykolog och politiker) definierar fem tekni-ker som används för att upprätthålla makt: osynliggörande, förlöjligande, undanhål-lande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Det har på senare tid också tillkommit två ytterliga tekniker: objektifiering samt våld och hot om våld.

Interkulturell kompetens. Förmågan att kunna göra avsteg från stereotyper, föra dialog, söka efter kunskap och att kunna lyssna med ett empatiskt förhållningssätt.

Intersektionalitet. Fokuserar på att tydliggöra hur olika maktordningar påverkar och samverkar med varandra.

Jämlikhet. Avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från att alla människor har lika värde, oavsett kön, religion, sexuell läggning, ålder, klass osv.

Jämställdhet. Avser rättvisa maktförhållanden mellan män och kvinnor.

Jämställdhetsintegrering. Innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genom-syra samtliga områden samt att jämställdhetsfrågor behandlas som en självklar del i allt arbete och i alla beslutsprocesser. Antagen i proposition 1993/94:147, Delad makt — delat ansvar.

Jämställdhetsperspektiv. Handlar om att analysera och redovisa förslag ur ett genusperspektiv. Båda könens önskningar och behov ska tillgodoses.

Jämställdhetsplan. Det instrument med vars hjälp jämställdhet ska förverkligas på en arbetsplats. Arbetsplatser med minst 25 anställda ska enligt diskrimineringslagen ha en treårig plan som årligen följs upp.

Jämställdhetspolitiska mål. Följande jämställdhetspolitiska mål finns i proposition 2005/06:155, enligt beslut 2006-05-16:

Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Detta inbegriper:
Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattande.

Kvinnor och män skall ha samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att ge och få omsorg utan att underordnas. Det obetalda hemarbetet skall delas lika.

Kvinnor och män skall ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra.

Kompensatorisk pedagogik. Medvetet förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, där strävan är att utveckla egenskaper hos respektive kön som traditionellt sett inte utvecklas.

Kränkande behandling. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimine-ringssammanhang som är kopplade till diskrimineringsgrunderna. För att täcka in alla former av kränkningar infördes 2006 därför ett förbud mot “annan kränkande behandling". Förbudet gäller uppträdandet gentemot barn och elever från ansva-riga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. Vissa beteenden kan för ett barn eller en elev uppfattas som mycket kränkande, utan att det skulle kunna leda till en fällande dom i ett brottmål. Därför går det inte att avgränsa den kate-gori handlingar som avses med “annan kränkande behandling" till enbart brottsliga handlingar. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.

Kön. Kön är det vanligaste ordet för att insortera människor i kvinnor och män och utifrån det avser ordet kön biologiska skillnader mellan kvinnor och män.

Könskvotering. Till skillnad från positiv särbehandling handlar kvotering om att fördela i bestämda andelar (t.ex. 50/50) vid tillräckliga meriter. I dagsläget är köns-kvotering otillåten på den svenska arbetsmarknaden.

Könsmaktsordning. Mäns relativa överordning och kvinnors relativa underord-ning. Ordet används i stället för genus för att visa på kopplingen mellan kön och makt.

Könsperspektiv. Att analysera vikten, innebörden och konsekvensen av kön för en enskild individ eller verksamhet.

Likabehandling. Handlar om rätten att vara dig själv, att själv ha rätten att definiera sig själv, sin kultur och sina drömmar. I detta begrepp ingår därmed självklarheten i att inte särbehandlas av andra när du nyttjar den rätten.

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja lika-behandling samt att förebygga och motverka trakasserier och annan kränkan-de behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska ses över och följas upp varje år och fungera som ett "levande" dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt hållas aktuell. Varje verksamhet har frihet att utforma en likabehandlingsplan utifrån sina behov, men den ska bygga på diskrimineringslagen, och när det gäller skolans verksamhet även på skollagen.

Matriarkat. Familje- och/eller samhällssystem där den sociala, politiska och eko-nomiska makten innehas av kvinnor, och där religionen är centrerad kring kulten av en modergudinna.

Mångfald. Den styrka och resurs som finns i olikheters samspel.

Mänskliga rättigheter. Det är en mänsklig rättighet att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter, samt skyldigheter.

Norm. Det "normala" eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis. Föreställningar om exempelvis genus finns ofta omedvetet. När en handling upprepas gång på gång blir det till budskap och villkor.

Patriarkat. Familje- och/eller samhällssystem där den sociala, politiska och eko-nomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet.

Positiv särbehandling. Innebär att en arbetsgivare anställer en person av under-representerat kön med tillräckliga kvalifikationer, även om det finns sökande av det motsatta könet som är mer meriterade. Syftet är att skapa jämställdhet på arbets-platsen. Jämn könsfördelning anses det vara när representationen är 40/60. Positiv särbehandling ska finnas med i ett beslutsunderlag innan rekryteringen sker och kan inte tillämpas om skillnaden i personernas kvalifikationer är så stor att tillämp-ningen står i strid med kravet på saklighet vid anställningen.

Proaktiv. Förebyggande.

Queerteori. Feministisk inriktning och akademisk forskning som problematiserar det heteronormativa och uppdelningen i två kön. Heterosexualitet och kategorise-ringen av män och kvinnor i två kön ses som konstruktioner.

3R-metoden / 4R-metoden / 5R-metoden. Konkret och praktisk metod för att kartlägga och synliggöra ojämställdheten i den egna verksamheten. De fem R:en står för: representation, resurs, resultat, realia och realisera. Metoden kan beskrivas som ett systematiskt besvarande av frågan: "Vem får vad och på vilka villkor?"

Sexuell läggning. Enligt svensk lagstiftning finns det tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet.

Sexuella trakasserier. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbets-livet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. (DL 2008:567) Att trakasserierna är av sexuell natur kan innebära bland annat berö-ringar, skämt, förslag, blickar, bilder med mera. Sexuella trakasserier är en kränkande handling och gäller således ett ovälkommet uppträdande. Det är den utsatta per-sonen som avgör vad som är kränkande eller gör att arbetsplatsen upplevs som en otrygg plats. Det är viktigt att den utsatta personen klargör för trakasseraren, muntligt eller skriftligt eller med hjälp av någon annan person, att beteendet vållar obehag och måste få ett slut.

Stereotyper. Kulturellt delade uppfattningar, ofta negativa, om den grupp fördo-marna gäller.

Utländsk bakgrund. Har den som är utrikesfödd eller som är inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar.

Värdegrund. En gemensam utgångspunk som symboliserar de värderingar som ska styra allt vårt handlande och bemötande.

Kontakt

Lena Aune
tel 026-65 02 34